“Jag tror att Turkiet kommer att erk?nna folkmorden”

INF?R SEYFOSEMINARIET
Den armeniske forskaren Ara Sarafian ?r inbjuden att f?rel?sa under seyfo-seminariet den 24 september. F?r majoriteten av oss ?r han ?nnu en ok?nd figur som kommer p? bes?k. Herr Sarafian har ett imponerande akademiskt f?rflutet med m?nga ?rs studier bakom sig. Han ?r ?ven en flitigt anlitad f?rel?sare i ?mnen r?rande armenisk historia. Det som g?r att han sticker ut ur m?ngden av armeniska forskare ?r hans erk?nnande av det assyriska folkmordet. Och i syfte att f?rhandspresentera honom och hans id?er har han f?tt svara p? fem fr?gor. Herr Sarafian, vilken bild har du av assyrier och assyrisk historia?
? Min kunskap om assyrier ?r d?lig. Jag k?nner till det gamla Assyrien, men inte dagens assyrier. Deras namn kommer upp i armeniska b?cker, oftast som hastigast, men assyrier som en nation f?rblir osynliga. ?ven idag, n?r det finns en assyrisk minoritet i Armenien, finns det ingen vetskap om deras spr?k, kultur eller historia i det allm?nna armeniska samh?llet.
Enda undantaget jag kommer ih?g ?r William Saroyan, som skrev om assyrierna i en av sina korta ber?ttelser. Och det var f?rsta g?ngen jag t?nkte p? ett modernt folk som heter assyrier. Redan d? blev jag r?rd, f?r de var som oss armenier men hade s?mre f?rh?llanden.

Varf?r ?r du en av v?ldigt f?, eller kanske den enda armeniske folkmordsforskare som n?mner att ett folkmord begicks ?ven mot assyrierna?
? Jag n?mner folkmordet p? assyrierna f?r jag vet att ?ven de blev m?rdade i stora antal under 1915. Men jag sk?ms ?ver att inte k?nna till mer. Jag sk?ms ?ven ?ver att mina ?ldre inte uppm?rksammade assyrierna f?r oss. Jag tror att det beror p? att m?nga armenier h?ller ?nnu fast vid att uppm?rksammandet av assyriernas och grekernas folkmord i det Ottomanska Turkiet f?rminskar den armeniska aspekten. Det ?r lite som ?F?rintelsens unikhet teoretiker?
som f?rminskar aspekten av Roma och andra grupper i det av nazister ockuperade Europa.

Tror du att armenier och assyrier b?r samarbeta kring ett erk?nnande f?r folkmorden eller forts?tta att arbeta ?tskilt?
? jag tycker att det finns stort utrymme f?r samarbete, men f?r m?nga armenier ?r folkmordet inte n?got de jobbar med. Det ?r mer en trosf?rklaring, och den trosf?rklaringen verkar innefatta ?vertygelsen att ?r 1915?s f?rst?relse var endast riktad mot armenier.
Assyrier, armenier, turkar och kurder kan alla samarbeta, eller arbeta parallellt i syfte att lyfta fram historien. Jag skulle vilja se att assyrierna, tillexempel, ?vers?tter n?gra huvudtexter kring det assyriska folkmordet till engelska, dagens dominerande akademiska och politiska spr?k, i syfte att bryta isen. N?r de konfronterar andra med s?dana viktiga texter kommer de att f? mycket mer st?d f?r sin sak. Och jag vet att det finns s?dana viktiga texter.
Jag vill ?ven f?resl? att assyrierna bygger upp egna bibliotek, forskarcentra, och akademiker s? deras r?st blir v?lartikulerad och h?rd inom den akademiska v?rlden. Jag vet att s?dana steg ?r tagna och jag hoppas sj?lv kunna ta del av den kunskap som kommer att samlas.

N?r blev du intresserad av det armeniska folkmordet och varf?r?
? Jag blev historiker under 1980-talet f?r jag ville ta reda p? sanningen om armenierna. Jag var privilegierad nog att fatta det beslutet. P? den tiden bodde jag i Turkiet d?r jag skaffade mig goda v?nner, och kom att inse hur n?ra armenier och turkar stod varandra. D?refter bar det av till USA och Michigan Universitetet, d?r jag b?rjade studera ottomansk-turkisk och armenisk historia, och det ledde mig oundvikligen in p? folkmordsfr?gan. Mitt egentliga intresseomr?de var om den interna organisationen av den armeniska folkgruppen i det sena ottomanska imperiet. Jag tillfr?gas s?llan att f?rel?sa om det omr?det fast?n det intresserar mig en hel del. F?r fem ?r sedan tr?dde jag ut ur det formella armeniska akademiska etablissemanget i USA, f?r jag fann att m?nga av etablissemangets figurer var chauvinister. Bara f?r att armenier har varit offer inneb?r det inte att de inte kan vara chauvinistiska. ?ven idag har m?nga armeniska historiker ?sikten att ?historia? inte handlar om att s?ka sanningen, utan ?r en ut?vning som inbegriper ett n?dv?ndigt element av ?anpassande? av sanningen f?r ideologiska och personliga syften. Kanske har exkluderingen av den assyriska fr?gan varit en del denna anpassning.

Tror du att Turkiet kommer att erk?nna folkmorden gentemot armenier, assyrier och greker?
? jag tror att Turkiet kommer att erk?nna folkmorden och andra or?ttvisor som greker, armenier, assyrier, kurder och andra har lidit, huvudsakligen f?r att fler och fler turkar blir intresserade av dessa fr?gor och de vill inte b?ra b?rdan fr?n d?tiden p? sina axlar, lika lite som de vill ljuga om s?dana fr?gor. Jag hoppas att ?ven vi agerar s? att vi inbjuder dem att g? genom denna fas. Att etablera individuella kontakter med det moderna Turkiet och arbeta f?r demokratiseringen av det landet kommer att hj?lpa denna utveckling.

 

Text av: Afram Yakoub ? Mediautskottet

Source www.auf.nu