Assyrian Democratic Organization ADO
Mitt i det kaos som r?der i Irak efter kriget lever ocks? assyrierna, syrianerna och kald?erna, som trots sin urgamla historia i Mesopotamien ?r en av Iraks ganska bortgl?mda nationella minoriteter. P? senare tid har vi sett hur de tvingats att l?mna sitt fosterland p? grund av allt sv?rare f?rf?ljelser. Redan under Saddam Husseins regim blev de f?rf?ljda och trakasserade, men i dagens politiska vakuum har attackerna intensifierats. Det som befarades redan i b?rjan av kriget har blivit en realitet. Den 1 augusti kom det samordnade terrord?det mot sex kyrkor i Mosul och Bagdad, d? flera m?nniskor miste livet. N?sta stora attack kom den 16 oktober och riktades mot fem kyrkor i Bagdad. Attackerna forts?tter alltj?mt mot aff?rsm?n, enskilda k?nda personligheter och snart sagt alla som samarbetar med v?sterl?nningar, till exempel tolkar. F?rutom att terrorister och extrema grupper kidnappar kristna f?r att pressa till sig pengar, anv?nder de ocks? andra metoder. De trakasserar s?dana som b?r kristna symboler, skickar brev med direkta hot och skriver slagord p? v?ggar, med inneb?rden “antingen blir ni muslimer eller l?mnar landet” och “kristna har ingenting h?r att g?ra”. Det f?rekommer ?ven att assyriska, kaldeiska och syrianska kvinnor hotas till livet om de inte b?r sl?ja utanf?r hemmet.
Dessa h?ndelser har drivit fram en ny v?g av utvandring f?r assyrier, syrianer och kald?er, som k?nt sig tvingade att l?mna sitt land. Enligt ett flertal k?llor har ?ver 50 000 assyrier, syrianer och kald?er flytt efter attackerna mot kyrkor.
I januari n?sta ?r h?lls allm?nna val i Irak, och f?r att valet ska g? r?tt till b?r alla medborgare behandlas lika. Trots att assyrierna, syrianerna och kald?erna ?r en nationell minoritet i Irak erk?nns de inte, utan betraktas och betecknas bara som “kristna” och kommer sannolikt att f?rnekas deltagande i de f?rest?ende valen. Kurder, araber och turkmener ?r muslimer, men de ben?mns efter sin nationalitet och inte efter sin religion. Detsamma b?r g?lla assyrier, syrianer och kald?er. F?r att kunna f?rverkliga demokratin i Irak b?r samma status ges till alla folkgrupper oavsett nationell identitet, religion och position i samh?llet.
Jag vill mot bakgrund av detta fr?ga:
Vilka ?tg?rder avser statsr?det att vidta f?r att, inom FN, EU och andra internationella samfund, b?ttre uppm?rksamma assyriernas, syrianernas och kald?ernas situation i Irak och f?r att garantera ?kad s?kerhet och trygghet f?r dem?
Snabbprotokoll 2004/05:67
Tisdagen den 1 februari
Anf. 35 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman!
Cecilia Wikstr?m har fr?gat mig vilka ?tg?rder regeringen avser att vidta f?r att inom FN och EU och andra internationella samfund b?ttre uppm?rksamma assyrier/syrianers och kald?ers situation i Irak och f?r att garantera ?kad s?kerhet och trygghet f?r dem.
Den kristna n?rvaron i Irak utg?r en viktig del i ett pluralistiskt Irak. Den svenska regeringen ser d?rf?r allvarligt p? det omfattande v?ldet i Irak och har f?rd?mt angreppen p? kyrkor och enskilda kristna personer. Attackerna ?r ocks? ett uttryck f?r den bristande s?kerhet som har lett till ?kade sp?nningar mellan olika samh?llsgrupper. Att alla medborgare har lika m?jligheter att delta i valen ?r en n?dv?ndig f?ruts?ttning f?r att valen genomf?rs p? ett tillfredsst?llande s?tt. Det ?r d?rf?r viktigt att st?dja Iraks regering i dess anstr?ngningar att fr?mja stabilitet, s?kerhet och demokrati och motverka alla former av extremism.
Den svenska landstrategin f?r Irak betonar att utvecklingssamarbetet b?r uppm?rksamma och motverka alla former av diskrimineringstendenser. Sverige agerar i olika forum f?r att ocks? lyfta fram fr?gan om minoriteters r?ttigheter.
FN:s uppgift, enligt resolution 1546, ?r framf?rallt att fr?mja den nationella dialogen och bist? i demokratiseringsprocessen. Ju starkare demokratin blir, desto starkare st?r minoriteterna. I denna utveckling ?r de genomf?rda och planerade valen av central betydelse. FN arbetar n?ra den oberoende irakiska valkommissionen (IEC) som har ansvar f?r f?rberedelserna inf?r valen. S?kerhetsl?get f?rsv?rar dock f?r FN att verka effektivt i Irak. D?rf?r ?r en s?rskild civil-milit?r styrka, som ska skydda FN:s personal, under uppbyggnad. Sverige och en rad andra EU-l?nder har utf?st finansiella bidrag till denna styrka.
Inom EU har Sverige spelat en aktiv roll i arbetet med den Irakstrategi som antogs i juni f?rra ?ret. Avsikten ?r att EU ska agera i n?ra samarbete med och vara till st?d f?r FN i den fortsatta processen f?r Iraks ?teruppbyggnad. Den 5 november presenterade EU ett ?tg?rdspaket till st?d f?r Iraks ekonomiska och politiska ?teruppbyggnad som innefattar bland annat f?rst?rkt st?d till valf?rberedelserna samt en eventuell EU-krishanteringsinsats p? polis- och r?ttsstatsomr?det. Detta ?r omr?den som vi redan bilateralt bidrar till genom svenska polisinstrukt?rers utbildning av irakiska poliser i Amman och utbildning av irakiska domare som ILAC (International Legal Assistance Consortium) genomf?r.
Det ?r av stor vikt att det internationella samfundet sluter upp bakom FN och verkar f?r att ett fredligt och demokratiskt Irak utvecklas, d?r alla medborgares lika r?ttigheter respekteras. Jag kommer att forts?tta se till att de m?nskliga r?ttigheterna, inklusive minoriteters r?ttigheter, lyfts fram i olika sammanhang. B?de Sverige och EU kommer ocks? fram?ver att s?ka medverka till att s?kerhetsl?get f?rb?ttras, n?got som ?r en f?ruts?ttning f?r att trygghet och s?kerhet f?r alla irakier, ocks? de assyriska, kaldeiska och syrianska kristna, ska kunna garanteras.
Anf. 36 CECILIA WIKSTR?M (fp):
Herr talman!
Valet i Irak var en fantastisk framg?ng f?r demokratin och ett nederlag f?r de Saddamtrogna terroristerna. Det ?r dock viktigt att valprocessen nu ?tf?ljs av en f?rb?ttrad s?kerhetssituation f?r de religi?sa minoriteterna.
Assyrier/syrianer och kald?er utg?r en s?dan minoritet. Det ?r skamligt, tycker jag, att st? vid sidan av och titta p? n?r en nationell minoritet f?rdrivs fr?n sina hem och ut ur landet s? som nu sker. F?rf?ljelsen mot de kristna har tilltagit i Irak. Det ?r skr?mmande att f? uppgifter om att det kan r?ra sig om mellan 40 000 och 150 000 som sedan i h?stas har l?mnat Irak d?rf?r att man har br?nt kyrkor och vandaliserat kristna m?nniskors hem. Man har utsatt dem f?r tortyr och skadeg?relse av egendom och p? annat s?tt kr?nkt, misshandlat och utsatt dem f?r f?rf?ljelse. Det ?r givetvis ett kaos som r?der efter kriget. Men vi har ocks? sett den h?r utvecklingen efter att kriget var avslutat, n?r dock freden ?nnu inte var vunnen.
Det har varit stor attacker riktade mot just kyrkor i Bagdad. Attackerna forts?tter hela tiden. Man kidnappar kristna och f?rs?ker pressa till sig pengar och anv?nder alla m?jliga metoder. Man till?ts inte som kristen b?ra kristna symboler ? precis som jag, herr talman, b?r ett litet kors. D? uts?tts man f?r f?rf?ljelse. Kristna har ingenting h?r att g?ra, s?gs det. Kristna f?rdrivs fr?n universitet och arbetsplatser. Kvinnor som ?r kristna och tillh?r assyrisk/syriansk eller kald?isk minoritet hotas till livet om de inte b?r sl?ja utanf?r hemmet.
Jag undrar om det ?r riktigt att bara h?nvisa till ?tg?rder inom FN, EU och andra internationella samfund. Jag undrar om vi inte i st?llet skulle fokusera p? att vi ?r ett land som b?r ta ansvar och h?lla fanan h?gt f?r att lyfta fram assyrier/syrianers och kald?ers r?ttigheter att leva som minoritet i Irak.
I dag, herr talman, har jag n?tts av beskedet att bortemot 100 000 assyrier/syrianer inte har haft m?jlighet att delta i Iraks f?rsta fria val, som h?lls i s?ndags, helt enkelt f?r att det fattades valurnor och r?stsedlar p? de orter d?r de bor och att valtj?nstem?nnen nonchalerade att tillhandah?lla valsupport. De fick allts? aldrig tillf?lle att r?sta. Det h?r ?r givetvis ett smolk i gl?djeb?garen f?r det val som vi var med om, och firade, i s?ndags.
Anf. 37 YILMAZ KERIMO (s):
Herr talman!
I Sverige har vi lyckan att leva i ett land med anst?ndig v?lf?rd. Vi lever i fred och frihet, men i v?r n?rhet p?g?r nu ett krig. Det faller fortfarande bomber i Irak.
Det ?r s?nderskjutna hus och kyrkor. F?rtvivlade m?nniskor och karavaner av flyktingar tvingas l?mna sina hem. Oskyldiga kristna drabbas i krigets Irak.
Islamistiska extremister h?mnas p? USA genom att attackera kristna assyrier/syrianer och kald?er i Irak. Syftet ?r att ?ka sp?nningen mellan Iraks samh?llsgrupper och d?rmed ocks? angripa amerikanska intressen. Oskyldiga civila kristna som ?r assyrier/syrianer och kald?er blir brickor i ett brutalt spel mellan det muslimska Irak och USA. V?rlden har blivit kvitt en avskyv?rd diktator. Iraks barn slipper v?xa upp under Saddam Husseins terrorv?lde. Men folkr?tten har inte respekterats.
M?nga civila har drabbats, och framtiden ?r oviss.
S?ndagen den 30 januari 2005 var en historisk dag f?r Irak. Valet till parlamentet blev en succ? med tanke p? valdeltagandet. Den demokratiska utvecklingen i landet tog sina f?rsta stapplande steg trots fortsatta bombattacker fr?n antidemokratiska krafter. Det relativt h?ga valdeltagandet till trots fick hundratusentals assyrier/syrianer och kald?er inte r?sta trots att de v?ntade utanf?r vallokalerna under hela valdagen. Vid s?ndagens val fattades valurnor och r?stsedlar p? de platser d?r majoriteten av befolkningen ?r assyrier/syrianer och kald?er. I vissa av dessa st?der d?k inte ens valtj?nstem?nnen upp. Dessa oegentligheter ?r en del av en medveten strategi f?r att driva assyrier/syrianer och kald?er ut ur Irak. R?stfusket kan inneb?ra att ca 150 000 assyrier/syrianer och kald?er och andra i Mosul, Baghdeda, Bartille, Karemlesh, Shekan, Ain Sifne och Bazhan hindrades fr?n att r?sta. Situationen f?r de kristna ?r oh?llbar!
Min fr?ga till statsr?det ?r vad den svenska regeringen avser att vidta f?r ?tg?rder f?r att de som inte fick r?sta ska f? en andra chans.
Anf. 38 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman!
F?rst vill jag s?ga till Cecilia Wikstr?m att Sverige alltid lyfter fram minoritetsfr?gorna i v?rt arbete n?r det g?ller att p?verka utvecklingen i m?nga l?nder mot mer av demokrati och respekt f?r m?nskliga r?ttigheter. Just fr?gan om hur minoriteter och olika folkgrupper inom ett land hanteras ?r en central fr?ga n?r det g?ller respekten f?r m?nskliga r?ttigheter.
N?r det sedan g?ller fr?gan om deltagandet i valet har vi n?tts av uppgifter om att kristna i vissa delar av Irak inte har givits m?jligheter att r?sta. Vi har tagit till oss den informationen, och vi har bett Irakkontoret i Amman att n?rmare unders?ka omst?ndigheterna.
Den irakiska val?vervakningsorganisationen EIN har uppgivit att det har varit problem f?r befolkningen att r?sta, i vart fall, s? l?ngt som de har kommit, i Mosul. De har uppmanat den irakiska valkommissionen att i efterhand f? r?stning till st?nd p? de st?llen d?r kristna inte har kunnat r?sta f?r att p? det viset s?kerst?lla att ?ven deras r?ster kommer med i r?knandet av valresultatet.
Anf. 39 CECILIA WIKSTR?M (fp):
Herr talman!
Terrorkampanjen mot assyrierna och deras utsatta situation i Mellan?stern m?ste uppm?rksammas. Den svenska traditionen har ju hittills alltid varit att st?lla sig p? de svagas sida, och s? m?ste det forts?tta vara. Detta f?r inte hamna i gl?mska. Jag tackar utrikesministern f?r det h?r svaret, som ju b?dar gott. Men jag vill veta vilka ?tg?rder regeringen kommer att vidta f?r att stoppa den f?rdrivning av assyrierna i Irak som p?g?r. Jag vill veta hur regeringen t?nker f?ra assyriernas talan i EU och via FN:s arbete i Irak.
Jag har l?st svaret omsorgsfullt, men det ?r ?nd? ganska luddigt. Jag vet ocks? att EU:s utrikesministrar tr?ffades i g?r. Enligt International Herald Tribune ska EU jobba med att bygga statliga institutioner, st?dja allm?nna val s? klart och utbilda statstj?nstem?n. D?r tar ju Sverige ett ansvar, inte minst genom att utbilda poliser. Men jag vill veta hur utrikesministern t?nker agera s? att vi p? ett tydligt s?tt fr?n svensk sida visar att assyrierna inte diskrimineras och st?ngs ute fr?n den fortsatta demokratiska processen i Irak.
Det ?r viktigt att de inte utest?ngs, f?r det h?r har ju goda f?ruts?ttningar sedan i s?ndags, b?ttre ?n n?gonsin f?rut kanske, att lyckas. D? ?r det viktigt att varje minoritet f?r komma till tals, f?r ge uttryck f?r sin ?vertygelse, sin kulturella h?rkomst och sin religi?sa hemvist och att man inte till?ter trakasserier p? det s?tt som hittills har varit fallet.
Anf. 40 YILMAZ KERIMO (s):
Herr talman!
Jag tackar f?r svaret fr?n utrikesministern. I m?ndags demonstrerade kristna assyrier/syrianer och kald?er i st?derna Baghdeda, Bartille, Karemlesh, Shekan, Ain Sifne och Bazhan. De kr?vde att f? anv?nda sin r?str?tt. Assyrisk/syrianska och kald?iska partier i Irak har kr?vt att f? f?rl?nga valtiden och ge dem som inte fick r?sta en chans att f? sin r?st r?knad, men detta har misslyckats.
Assyrier/syrianer och kald?er ?r i majoritet i de omr?den som man har stoppat valen i. De krafter som har stoppat r?stber?ttigade assyrier fr?n att delta i det irakiska demokratiska valet har f?r avsikt att f?rvanska assyriernas antal och d?rmed utesluta folket fr?n ett framtida demokratiskt uppbyggt parlament.
N?r inte assyrisk/syrianska och kald?iska representanter f?r tillr?ckligt med r?ster kan de heller inte representera sitt folk. Assyrier/syrianer och kald?er kommer d? att uteslutas ?ven i konstitutionen och d?rmed f?rbli utan r?ttigheter.
Med tanke p? valfusket b?r de ansvariga instanserna, den oberoende valkommissionen i Irak under ledning av FN och den nuvarande irakiska regeringen, vidta omedelbara ?tg?rder f?r att alla irakier ska f? ut?va sina demokratiska och legitima r?ttigheter i valet.
? Valfusket m?ste omedelbart utredas.
? En internationell oberoende utredning m?ste tills?ttas.
? De ansvariga m?ste st?llas till svars.
Avser ministern att agera f?r att uppm?rksamma fr?gan om assyrier, kald?er och syrianers representation i parlamentet f?r ett demokratiskt Irak och i detta sammanhang f?resl? att en oberoende kommission i FN:s regi tills?tts f?r utreda valfusket?
Anf. 41 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s):
Herr talman!
L?t oss avvakta och se vad den irakiska val?vervakningsorganisationen uppn?r n?r den har v?nt sig till irakiska valkommissionen och se vilka beslut som d?r fattas vad g?ller uppgifterna om att det finns grupper som inte har kunnat delta i valet. D?r diskuterar man m?jligheten att f? r?stning till st?nd i de delarna. Om detta inte ger ett tillfredsst?llande resultat f?r vi ?verv?ga att vidta andra ?tg?rder.
N?r det ?ver huvud taget g?ller olika gruppers inflytande i den fortsatta demokratiska processen, som Cecilia Wikstr?m tar upp, ?r det en oerh?rt viktig uppgift f?r det ?verg?ngsparlament som nu har blivit valt. Det ska s?kerst?llas n?r man bildar en regering och n?r man g?r vidare med det viktigaste man har att g?ra. Det ?r att arbeta fram en ny f?rfattning f?r Irak. Det ?r oerh?rt viktigt att man d?r tar h?nsyn till alla de olika folkgrupper som finns inom Irak och att deras intressen finns med bilden och hanteras p? ett s?tt som ?r acceptabelt f?r alla folkgrupper.
Fr?n EU:s sida har vi sagt att vi ?r beredda att ut?ver att st?lla upp med att bygga upp de institutioner som ?r n?dv?ndiga i ett framtida demokratiskt Irak ocks? delta i arbetet med framtagande av en f?rfattning. Det ?r ingen l?tt uppgift. Alla olika uppfattningar och intressen som finns m?ste ?nd? kunna hanteras i processen. Om det visar sig att man fr?n det nyvalda parlamentet i Irak ?r intresserad att ha ett st?d i detta uppdrag kommer EU att vara berett att st?lla upp.
?verl?ggningen var h?rmed avslutad.
