om Turkiets framsteg p? v?gen mot anslutning

Utskottet f?r utrikesfr?gor
F?redragande: Camiel Eurlings

F?RSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
YTTRANDE fr?n utskottet f?r kvinnors r?ttigheter och j?mst?lldhet mellan kvinnor och m?n
?RENDETS G?NG


F?RSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om Turkiets framsteg p? v?gen mot anslutning
(2006/2118(INI))
Europaparlamentet utf?rdar denna resolution
? med beaktande av kommissionens l?gesrapport om Turkiet 2005 (KOM(2005)0561),
? med beaktande av sin resolution av den 28 september 2005 om inledandet av f?rhandlingar med Turkiet(1),
? med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2006 om kommissionens strategidokument om utvidgningen 2005 (2005/2206(INI))(2),
? med beaktande av sin resolution av den 15 december 2004 om Europeiska kommissionens ?terkommande rapport 2004 och rekommendationer omf?rhandlingar om Turkiets anslutning(3),
? med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2005 om kvinnornas roll i Turkiet(4),
? med beaktande av f?rhandlingsramen med Turkiet av den 3 oktober 2005,
? med beaktande av r?dets beslut 2006/35/EG av den 23 januari 2006 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet f?r anslutning med Turkiet(5), i vilket prioriterade fr?gor p? kort och medell?ng sikt fastst?lls,
? med beaktande av r?dets f?rordning (EG) nr 389/2006 av den 27 februari 2006 om inf?rande av en st?dordning f?r att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen (6),
? med beaktande av Turkiets f?rklaring om Cypern av den 29 juli 2005, r?dets f?rklaring av den 21 september 2005 och Turkiets handlingsplan av den 24 januari 2006,
? med beaktande av EU:s principf?rklaring, som lades fram vid det 45:e m?tet i associeringsr?det EG-Turkiet den 12 juni 2006,
? med beaktande av ordf?randeskapets slutsatser fr?n Europeiska r?dets m?te den 15-16 juni 2006,
? med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
? med beaktande av bet?nkandet fr?n utskottet f?r utrikesfr?gor och yttrandet fr?n utskottet f?r kvinnors r?ttigheter och j?mst?lldhet mellan kvinnor och m?n (A6-0269/2006), och av f?ljande sk?l:

A. Den 3 oktober 2005 antog r?det en f?rhandlingsram f?r Turkiets anslutning till EU, vilken innebar att f?rhandlingarna kunde inledas omedelbart efter detta m?te. Kommissionen genomf?r f?r n?rvarande en formell granskning av gemenskapens regelverk, som fortskrider p? vissa politikomr?den, och ett kapitel, ?Vetenskap och forskning?, har inletts och prelimin?rt avslutats under anslutningskonferensen den 12 juni 2006.

B. Hur f?rhandlingarna framskrider m?ste bero p? fullf?ljandet av de prioriteringar som fastst?lls i f?ranslutningsavtalet, kraven i f?rhandlingsramen och ett fullst?ndigt genomf?rande av de best?mmelser som h?rr?r ur associeringsavtalet (Ankaraavtalet) och till?ggsprotokollet till det, d?ribland en helt?ckande l?sning p? gr?nstvisterna och av Cypernfr?gan, d?r l?sningen m?ste st?djas av ?ns b?da sidor.

C. Grunden f?r anslutning till EU har alltid varit att alla K?penhamnskriterierna uppfylls och b?r s? f?rbli vid kommande anslutningar.

D. I sina resolutioner av den 15 december 2004 och den 28 september 2005 beslutade Europaparlamentet att inledandet av f?rhandlingar skulle rekommenderas under f?ruts?ttning att man kommer ?verens om att i det f?rsta f?rhandlingsskedet prioritera att de politiska kriterierna uppfylls fullst?ndigt, att alla f?rhandlingssessioner p? ministerniv? skall f?reg?s av en bed?mning av de politiska kriterierna inte bara i teorin utan ocks? i praktiken, s? att de turkiska myndigheterna befinner sig under ett effektivt och konstant tryck att inte sl? av p? takten i fr?ga om de n?dv?ndiga reformerna och att ett komplett program med tydliga m?l, tidsramar och tidsfrister b?r fastst?llas f?r uppfyllandet av de politiska kriterierna.

E. Drivkraften f?r ett lyckat reformarbete m?ste vara v?l f?rankrad i Turkiets regering och i det turkiska samh?llet s? att det s?kerst?lls att reformprocessen ?r h?llbar och o?terkallelig och samtidigt b?r EU forts?tta att ?vervaka reformernas r?ckvidd och f?rverkligande.

F. I sin l?gesrapport drog kommissionen slutsatsen att f?r?ndringstakten mattades av f?rra ?ret, att genomf?randet fortfarande ?r oj?mnt och att betydande ytterligare anstr?ngningar beh?vs i fr?ga om grundl?ggande friheter och m?nskliga r?ttigheter, s?rskilt yttrandefrihet, kvinnors r?ttigheter, religionsfrihet, fackliga, politiska friheter, minoritetsr?ttigheter, spr?kliga och kulturella r?ttigheter samt en intensifiering av kampen mot tortyr och d?lig behandling och de statliga f?rvaltningarnas skyndsamma och korrekta verkst?llande av r?ttsliga avg?randen.

G. Framg?ngarna i fr?ga om yttrandefriheten ?r fortfarande l?ngt ifr?n tillfredsst?llande och bilden ?r blandad, med vissa positiva inslag s?som att professor Ibrahim Kaboglu och professor Baskin Oran, som ?talades enligt artiklarna 216 och 301 i den turkiska strafflagen, och f?rfattaren Orhan Pamuk nyligen frik?ndes. Samtidigt ?talas fortfarande ett antal m?nniskor?ttsk?mpar och det p?g?r fortfarande processer mot journalister och f?rl?ggare, till exempel mot journalisten Hrant Dink vars fall har ?verl?mnats till kassationsdomstolen trots att han frik?ndes av en domstol, journalisten Perihan Ma?den som enligt artikel 118 i den turkiska strafflagen (TCK) anklagas f?r att ?avskr?cka m?nniskor fr?n milit?rtj?nstg?ring?, journalisten Murat Belge och andra, s?som m?nniskor?ttsaktivisten Eren Keskin, har d?mts. F?rfattarinnan Perihan Ma?den har f?r n?rvarande ?talats, anklagad av den turkiska arm?n f?r att ha f?rs?kt f? medborgare negativt inst?llda till milit?rtj?nstg?ring p? grundval av en artikel d?r hon konstaterade att vapenv?gran ?r en m?nsklig r?ttighet som erk?nns av samtliga EU:s medlemsstater och Europar?det.

H. Turkiet har fortfarande inte erk?nt folkmordet p? armenierna, trots m?nga uppmaningar fr?n Europaparlamentet och flera medlemsstater.

I. Internationella konventioner f?r eliminering av terrorism b?r noggrant beaktas n?r ny lagstiftning mot terrorism utarbetas.

J. Definitionen av terroristbrott b?r anpassas till internationella normer och standarder, framf?r allt den legalitetsprincip som kr?vs enligt artikel 15 i Internationella konventionen om medborgerliga och politiska r?ttigheter (ICCPR), d?r det fastst?lls att inga avvikelser ?r till?tna, inte ens i samband med undantagstillst?nd.

K. Den aktuella lag f?r bek?mpning av terrorism som nyligen antagits strider framf?r allt mot de r?d som den s?rskilda rapport?ren om terrorism vid FN:s kommitt? f?r m?nskliga r?ttigheter (UNHRC) har gett, och undergr?ver de f?reg?ende reformerna i fr?ga om grundl?ggande friheter och m?nskliga r?ttigheter genom att ?terinf?ra element som togs bort under de tidigare reformerna. Detta f?rslag kan begr?nsa ut?vandet av dessa fri- och r?ttigheter ytterligare genom att inf?ra breda definitioner av begreppen ?terrord?d? och ?terrorister? och genom att ut?ka r?ckvidden f?r de brott som omfattas av denna lag. S?v?l Turkiet som EU b?r f?rs?ka se till att motverka att medborgarnas friheter inskr?nks av s?kerhetsfr?gor, en fr?ga som v?cker allm?n oro i EU och som blivit alltmer uppenbar sedan Europeiska r?dets m?te i Tammerfors och p? senare tid har demonstrerats genom lanseringen av Haagprogrammet.

L. Det har inte gjorts n?gra framsteg i fr?ga om de religi?sa minoriteternas problem sedan parlamentets senaste bet?nkande och den emotsedda lagen om stiftelser som h?ller p? att behandlas i det turkiska parlamentet verkar inte ta bort alla de brister som p?pekades i det f?rra f?rslaget, s?som konfiskeringen av religi?sa stiftelsers tillg?ngar, deras st?llning som juridiska personer, r?tten till utbildning f?r pr?sterskapet och den administrativa personalen, vilket inneb?r att man inte lever upp till EU:s normer och s?v?l de religi?sa samfundens f?rv?ntningar som de allm?nna f?rv?ntningarna hos de icke-statliga organisationer som kr?vs f?r att ett civilt samh?lle skall uppvisa m?ngfald och oberoende.

M. Enligt ?Emasyaprotokollet? mellan generalstaben och inrikesministeriet, som undertecknades 1997, f?r milit?ra operationer under vissa f?ruts?ttningar genomf?ras om landets inre s?kerhet st?r p? spel.

N. Det ?teruppst?ndna v?ldet i landets syd?stra del och det faktum att Kurdistans arbetarparti (PKK) har ?terupptagit sin terrorverksamhet, vilket ocks? lett till att storskaliga milit?ra operationer har ?kat i omfattning, ?r ett allvarligt hot mot fred, stabilitet och demokrati i Turkiet. Parlamentet understryker att ?tg?rderna mot terrorism m?ste vara proportionerliga i f?rh?llande till hotet och alltid respektera den internationella lagstiftningen om m?nskliga r?ttigheter.

O. Den modiga och lovande signal som premi?rminister Erdo?an gav f?rra ?ret, n?r han tog upp kurdfr?gan, har ?nnu inte f?ljts av n?gra konkreta ?tg?rder.

P. Den turkiska regeringen saknar en helt?ckande strategi f?r den syd?stra regionens politiska, ekonomiska och sociala utveckling och det syd?stra Anatoliaprojektet har hittills haft en mycket liten inverkan p? Diyarbakir och andra provinser.

Q. Det ?r en positiv signal till andra etniska grupper i Turkietattradio- och tv-s?ndningar p? kurdiska har till?tits via tre bolag, ?ven om tids- och programm?ssiga restriktioner fortfarande f?rekommer.

R. Turkiet har ?nnu inte genomf?rt viktiga beslut fr?n Europeiska domstolen f?r de m?nskliga r?ttigheterna, d?ribland beslut som g?ller Cypern, och av de 290 fall som avgjordes i Europadomstolen under 2005 fann man en eller flera ?vertr?delser i 270 av fallen.

S. Den turkiska regeringen ?r en avtalsslutande part i konventionen om inr?ttandet av Europeiska domstolen f?r de m?nskliga r?ttigheterna och den turkiska regeringens kritik mot domstolens utslag i specifika fall kan undergr?va godtagandet av r?ttsstatsprincipen hos den turkiska allm?nheten.

T. EU:s medlemsstater godtog fler ?n 2 000 ans?kningar om asyl fr?n turkiska medborgare 2005.

U. Kommissionen drog i sin l?gesrapport slutsatsen att korruptionen fortfarande ?r ett allvarligt problem i Turkiet och Turkiet hade ett genomsnitt p? 3,5 i Transparency Internationals korruptionsindex f?r 2005 (p? en skala fr?n 0 ?mycket omfattande korruption? till 10 ?mycket ringa korruption?),

V. Den turkiska ekonomin uppvisade en stark tillv?xt (omkring 7,6 procent) och de utl?ndska direktinvesteringarna ?kade 2005. Det finns dock fortfarande orosmoln i form av underskottet i bytesbalansen, som forts?tter att ?ka, och den h?ga arbetsl?sheten (cirka 10,9 procent i mars 2006).

W. Turkiets strategiska geografiska l?ge i regionen, tillsammans med ett antal gr?ns?verskridande fr?gor (t.ex. energi, vattenresurser, transporter, gr?nsbevakning och kampen mot terrorism), dess ekonomiska dynamik och dess m?nskliga resurser, g?r att landet kan spela en viktig roll n?r det g?ller att ta itu med de olika utmaningar som regionen st?r inf?r.

X. Turkiets kulturella och historiska bakgrund g?r att landet kan fungera som brobyggare mellan Europa och den islamiska v?rlden.

Y. Turkiets geopolitiska l?ge, Natomedlemskap och f?rbindelse till den islamiska v?rlden kan utg?ra en s?kerhetspolitisk tillg?ng f?r Europa.

Z. Turkiet har undertecknat men inte ratificerat eller genomf?rt protokollet som utvidgar Ankaraavtalet och detta inneb?r bland annat att embargot forts?tter mot fartyg som f?r cypriotisk flagg liksom mot fartyg som kommer fr?n hamnar i republiken Cypern, s? att dessa f?rv?gras tilltr?de till turkiska hamnar, och mot cypriotiska flygplan, s? att dessa inte f?r flyga ?ver Turkiet och inte f?r landningstillst?nd p? turkiska flygplatser.

AA. Som framg?r av f?rklaringen fr?n Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater av den 21 september 2005 och av Europeiska r?dets slutsatser av den 15?16 juni 2006 kommer EU att noggrant granska och utv?rdera att Turkiet till fullo genomf?r Ankaraprotokollet p? ett icke-diskriminerande s?tt under 2006. Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har f?rklarat att om Turkiet l?ter bli att fullg?ra samtliga sina skyldigheter enligt avtalet s? kommer detta att inverka p? hur f?rhandlingarna framskrider i sin helhet.

AB. Turkiet forts?tter att driva en ober?ttigad blockad mot Armenien. Denna blockad utg?r ett hot mot stabiliteten i regionen, f?rhindrar en regional utveckling med goda grannskapsf?rbindelser och strider mot prioriteringarna i det reviderade f?ranslutningsavtalet och kraven i f?rhandlingsramen.

Demokrati och r?ttsstatsprincipen

1. Europaparlamentet v?lkomnar det faktum att den aktiva fasen av f?rhandlingarna mellan Turkiet och Europeiska Unionen har inletts i och med att behandlingen av kapitlet Vetenskap och forskning p?b?rjats och prelimin?rt avslutats. Parlamentet beklagar dock att reformprocessen har bromsats upp p? senare tid, vilket tar sig uttryck i ih?llande brister eller otillr?ckliga framsteg s?rskilt i fr?ga om yttrandefrihet, religionsfrihet, minoriteters r?ttigheter, f?rbindelserna mellan civila och milit?r, r?ttsskipningen i praktiken, kvinnors r?ttigheter, fackliga och kulturella r?ttigheter samt i de statliga instansernas skyndsamma och korrekta verkst?llande av r?ttsliga avg?randen. Parlamentet uppmanar Turkiet att bl?sa nytt liv i reformprocessen.

1. Europaparlamentet v?lkomnar regeringens initiativ att ?teruppta reformeringen av lagstiftningen genom att ?verl?mna det nionde paketet med lagreformer till det turkiska parlamentet, vari bland annat ing?r en lag om en ombudsman, en lag om en revisionsr?tt ? som g?r att milit?ra utgifter kan granskas ? en lag om stiftelser och ?tg?rder f?r att f?rb?ttra r?ttsv?sendets funktionss?tt, s?som lagen om f?rvaltningsf?rfaranden, ?tg?rder f?r att bek?mpa korruption, ?tg?rder f?r att underl?tta minoritetsskolors verksamhet och ?tg?rder f?r att ?ka insynen i finansieringen av politiska partier.


1. Europaparlamentet betonar att man i en demokrati p? ett ?ppet och transparent s?tt b?r kunna diskutera lagf?rslag som ber?r fr?gor om grundl?ggande fri- och r?ttigheter, och att det civila samh?llet b?r involveras fullt ut under alla skeden av dessa diskussioner.

4. Europaparlamentet f?rv?ntar sig att det turkiska parlamentet kommer att g?ra ?ndringar i detta paket med lagreformer och sedan anta det, s? att det nionde paketet verkligen kan ge reformprocessen ny kraft, och att man d?rvid s?rskilt kommer att ta h?nsyn till f?ljande:

? r?ttsv?sendet kommer att bli mer funktionsdugligt och sj?lvst?ndigt genom att ?ndam?lsenliga ?tg?rder inbegrips i en lag om tvistl?sning, en lag om f?rvaltningsf?rfaranden och en lag om r?tteg?ng i f?rvaltningsm?l.

? lagen om stiftelser kommer att inneb?ra att alla befintliga restriktioner som religi?sa minoriteter i dag drabbas av n?r det g?ller status som juridisk person, pr?sterskapets utbildning, arbetstillst?nd, skolor och intern f?rvaltning f?rsvinner, och att fr?gor om konfiskerad egendom och skadest?ndstalan mot staten f?r bristande verkst?llande av r?ttsliga avg?randen l?ses p? ett bra s?tt, samt att f?rsamlingsfrihet till?ts fullt ut, till st?d f?r principen om ett pluralistiskt och oberoende civilt samh?lle, pr?glat av sj?lvtillit.

? lagen om finansiering av politiska partier kommer att medf?ra en reellt ?kad ?ppenhet och s?tta stopp f?r korruptionen.

? alla ?terst?ende befogenheter f?r milit?ra domstolar att rannsaka civila kommer att tas bort.

? internationella avtal s?som Europar?dets ramkonvention om skydd f?r nationella minoriteter, den europeiska stadgan om regionala spr?k och minoritetsspr?k, Romstadgan f?r Internationella brottm?lsdomstolen och F?renta nationernas havsr?ttskonvention av den 10 december 1982 kommer att undertecknas och ratificeras.

? det b?sta f?r lagstiftningsprocessen i allm?nhet och genomf?randet av det nionde paketet i synnerhet ?r att se till att de icke-statliga organisationerna kontinuerligt involveras p? ett strukturerat s?tt.

5.Europaparlamentet noterar att den nya lagen f?r bek?mpning av terrorism antogs den 30 juni 2006. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att garantera att dess genomf?rande inte kommer att begr?nsa ut?vandet av grundl?ggande fri- och r?ttigheter ytterligare, och att den kommer att skapa r?tt balans mellan s?kerhetskraven och skyddet f?r de m?nskliga r?ttigheterna. Parlamentet understryker framf?r allt vikten av att det finns en strikt och begr?nsad definition av terroristhandlingar, fullst?ndiga garantier f?r yttrande- och mediefrihet, inklusive friheten att f?rsvara alla slags ?renden med hj?lp av demokratiska medel, proportionerliga straff f?r terrorbrott, fullst?ndig r?tt att f?rsvara sig enligt europeiska standarder, fullt ansvar f?r brott som beg?s av s?kerhetsstyrkor eller personal vid underr?ttelsetj?nsten samt st?rsta f?rsiktighet med att ge personal vid brottsbek?mpande myndigheter r?tt att anv?nda skjutvapen.

6. Europaparlamentet konstaterar att om det finns ett fortsatt behov att klassificera vissa organisationer med koppling till terroristbrott som terroristorganisationer, vilket f?r negativa r?ttsliga konsekvenser, s? skall klassificeringen ske p? ett ?ppet och objektivt s?tt och de ber?rda organisationerna skall kunna ?verklaga till ett oberoende r?ttsligt organ.


7. Europaparlamentet erk?nner betydelsen av lagen om ers?ttning till terrorismens offer, som utvidgas till att omfatta s?v?l offren f?r terroristhandlingar som offren f?r statens operationer i syfte att bek?mpa terroristbrott. Parlamentet beklagar att lagen inte helt motsvarar f?rv?ntningarna, eftersom de kommitt?er som skall bed?ma f?rlusterna ?r illa rustade f?r att fullg?ra sina uppgifter p? ett l?mpligt s?tt.

8. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att garantera alla turkiska medborgare likabehandling inf?r lagen under hela r?ttsprocessen, d?ribland f?runders?kning, r?tteg?ng, domslut och internering, utan undantag f?r statstj?nstem?n, milit?r personal eller medlemmar i s?kerhetstj?nsterna. Parlamentet understryker att det ?r viktigt att tj?nstem?n som ?talas f?r brott h?ktas och anh?lls p? samma grunder som andra misst?nkta brottslingar.

9. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att s? snart som m?jligt avskaffa eller ?ndra de best?mmelser i brottsbalken, s?som artiklarna 216, 277, 285, 288, 301, 305 och 318, som m?jligg?r godtyckliga tolkningar av domare och ?klagare och leder till domar som strider mot yttrande- och pressfrihet och d?rf?r ?r ett hot mot respekten f?r m?nskliga fri- och r?ttigheter och p?verkar demokratiseringsprocessens framskridande negativt.

10. Europaparlamentet tillst?r att den turkiska regeringens bem?danden i fr?ga om policyn med nolltolerans mot tortyr sedan 2002 har f?rb?ttrat lagstiftningen, och att d?rigenom Europaparlamentets rekommendationer har f?ljts. Parlamentet understryker att det kr?vs effektivare genomf?rande?tg?rder, vilket framg?r av att antalet rapporterade fall av tortyr och d?lig behandling fr?n personals inom brottsbek?mpande myndigheter sida ?terigen ?kar, s?rskilt i sydost, och att denna personal ofta ?tnjuter straffrihet. Parlamentet uppmanar Turkiet att ratificera det frivilliga protokollet till konventionen mot tortyr. Parlamentet ?r bekymrat ?ver kvaliteten hos den faktiska r?ttsskipningen som inte uppfyller EU:s normer.

11. Europaparlamentet understryker vikten av att Turkiet ratificerar Romstadgan f?r Internationella brottm?lsdomstolen i syfte att bek?mpa eventuella kvarlevor av straffrihet och st?rka det internationella skyddet av de m?nskliga r?ttigheterna.

12. Europaparlamentet inser att den turkiska regeringen sedan 2002 har anstr?ngt sig att bek?mpa korruption vilket har lett till en f?rb?ttrad lagstiftning. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att med kraft bek?mpa korruptionen ute i verkligheten. Parlamentet erinrar om de rekommendationer som Gruppen av stater mot korruption (GRECO) utf?rdade i mars 2006 och uppmuntrar Turkiet att f?lja och genomf?ra dessa rekommendationer.
13. Europaparlamentet beklagar att landet hittills saknar ett fungerande system som g?r det m?jligt f?r oberoende m?nniskor?ttsinstitutioner att ?vervaka h?ktena.

14. Europaparlamentet noterar att vissa framsteg gjorts i fr?ga om kvinnors r?ttigheter sedan den nya strafflagen tr?dde i kraft. Parlamentet betonar emellertid att bristande respekt f?r kvinnors r?ttigheter i Turkiet fortfarande ?r ett allvarligt problem och understryker att det m?ste g?ras mer f?r att utrota diskriminering och v?ld mot kvinnor och, i samarbete med kvinnoorganisationer i det civila samh?llet och med st?d av adekvat finansiering, tillhandah?lla fler tillflyktsorter f?r n?dst?llda kvinnor. Parlamentet uppmanar Turkiet att ?ka sina bem?danden att se till att kvinnor kan utnyttja sin r?tt till utbildning och sina m?jligheter till syssels?ttning till fullo. Parlamentet konstaterar att det har skett vissa framsteg i bek?mpandet av hedersbrott sedan straffsatsen h?jdes till livstid, men uttrycker sin oro ?ver den snabba ?kningen av antalet p?st?dda kvinnosj?lvmord i syd?stra Turkiet. I detta sammanhang v?lkomnar parlamentet de informationskampanjer som har organiserats av de icke-statliga organisationerna i Turkiet och den turkiska pressen.

15. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att delta i en st?ndig dialog med Europaparlamentet om kvinnors r?ttigheter i Turkiet samt att i detta h?nseende beakta den andra resolutionen om turkiska kvinnors roll i det sociala, ekonomiska och politiska livet, en resolution som skall diskuteras i Europaparlamentet under 2006.

16. Europaparlamentet konstaterar att kvinnor utg?r 50 procent av alla universitetsutbildade och 40 procent av alla akademiska yrkesgrupper inklusive jurister och l?kare.

17. Europaparlamentet framh?ller sin djupa oro f?r fallet ?emdinli, d?r en bokhandel bombades, av den turkiska s?kerhetstj?nsten efter vad som s?gs, och ?klagaren Ferhat Sarikaya som hade varit f?rem?l f?r utredning av det turkiska parlamentet d?refter avskedades. Parlamentet understryker att det k?nner en stor oro med tanke p? arm?ns best?ende ? f?r att inte s?ga ?terupptagna ? roll i det turkiska samh?llet. Parlamentet betonar att objektiva och opartiska unders?kningar ?r n?dv?ndiga f?ruts?ttningar f?r att ?terst?lla allm?nhetens tillit och ge r?ttsv?sendet trov?rdighet, och kr?ver d?rf?r att den turkiska nationalf?rsamlingens unders?kningsrapport offentligg?rs.

18. Europaparlamentet vidh?ller att det kr?vs en klar och tydlig konstitutionell uppdelning mellan de civila och milit?ra politiska och institutionella rollerna i Turkiet, om man p? allvar skall kunna tala om en turkisk anslutning till EU.

19. Europaparlamentet upprepar sitt krav p? att valsystemet reformeras genom att tr?skeln p? tio procent s?nks s? att de olika politiska krafterna och minoriteterna f?r en st?rre representation i nationalf?rsamlingen. Parlamentet v?lkomnar mot bakgrund av detta den diskussion om reformeringen av valsystemet som p?g?r f?r n?rvarande.

20. Europaparlamentet p?minner om att det betraktar uppr?ttandet av en ny konstitution som ?nnu en, f?rmodligen n?dv?ndig, ?terspegling av att de f?r?ndringar som kr?vs f?r EU-medlemskap ?r mycket grundl?ggande till sin natur. Parlamentet uppm?rksammar att en modern konstitution kan utg?ra grunden f?r en modernisering av den turkiska staten.

21. Europaparlamentet f?rd?mer kraftigt mordet p? en domare i Turkiets h?gsta domstol. Parlamentet ?r bekymrat ?ver den bristf?lliga s?kerhet som polisen erbjuder dessa domare trots att det finns tydliga och offentliga hot och uppmanar den turkiska regeringen att ?tg?rda detta.

22. Europaparlamentet f?rd?mer den senaste tidens bombattentat i olika turkiska st?der. Parlamentet beklagar sorgen ?ver offren i dessa och tidigare attentat.

23. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att till?mpa EU:s milj?normer vid projekt som kan ber?knas ge skador p? milj?n, till exempel den f?reslagna guldgruvan i Bergama och andra j?mf?rbara gruvprojekt, Yortanlidammen, som f?r n?rvarande h?ller p? att uppf?ras, och andra dammprojekt som planeras i Munzurdalen och Yusufeli i Rizeprovinsen, vilket skulle kunna leda till att historiskt betydelsefulla landskap, som Hasankeyf och Allionoi, f?rst?rs.
M?nskliga r?ttigheter och skydd av minoriteter

24. Europaparlamentet beklagar att det endast har rapporterats om begr?nsade framsteg i fr?ga om grundl?ggande fri- och r?ttigheter under det senaste ?ret. Parlamentet f?rd?mer brott mot m?nskliga fri- och r?ttigheter och begr?nsningar av ut?vandet av dessa fri- och r?ttigheter.

25. Europaparlamentet erinrar om att Turkiet m?ste f?lja Europeiska konventionen om skydd f?r de m?nskliga r?ttigheterna och de grundl?ggande friheterna. Detta inneb?r ?ven att samtliga domar fr?n Europeiska domstolen f?r de m?nskliga r?ttigheterna skall verkst?llas fullt ut inom vederb?rlig tid.

26. Europaparlamentet ?r bekymrat ?ver att s? m?nga personer fr?n Turkiet har s?kt asyl i de industrialiserade l?nderna under 2005. Parlamentet ser det som en indikation p? att Turkiet uppvisar brister antingen n?r det g?ller uppr?tth?llandet av gr?nserna eller ocks? i fr?ga om r?ttvisa, tolerans och skyddet av de m?nskliga r?ttigheterna. Parlamentet erk?nner samtidigt de framsteg som har gjorts fr?n 2001 till 2005 i och med att antalet asyls?kande fr?n Turkiet har reducerats med 65 procent f?r att under 2005 uppg? till strax ?ver 10 000.

27. Europaparlamentet p?minner Turkiet om sin rekommendation om att dagens ?vervakning av att de m?nskliga r?ttigheterna b?r reformeras genom att den ?verl?ts till oberoende granskningsorgan, vilka b?r f? tillr?ckliga resurser f?r att kunna arbeta effektivt i alla Turkiets regioner och ha befogenheter att unders?ka samtliga polisi?ra f?rvarsenheter n?r som helst, samtidigt som de har ett n?ra samarbete med sj?lvst?ndiga turkiska icke-statliga organisationer f?r m?nskliga r?ttigheter. Parlamentet understryker att det finns ett tr?ngande behov av att konsolidera och f?rst?rka institutioner som fr?mjar och uppr?tth?ller m?nskliga r?ttigheter. Parlamentet v?lkomnar Turkiets samarbete med den s?rskilda tortyrrapport?ren fr?n FN:s kommitt? f?r m?nskliga r?ttigheter (UNHRC) och uppmanar Turkiet att bibeh?lla en st?ende inbjudan till alla UNHRC:s s?rskilda f?rfaranden.

28. Europaparlamentet beklagar att det inte har gjorts n?gra framsteg i fr?ga om religionsfrihet sedan parlamentets senaste bet?nkande. Parlamentet betonar att medborgarnas frihet att ut?va vilken religion de vill eller v?lja att tillh?ra ett trossamfund ocks? m?ste innefatta att de ges liknande r?ttsliga och administrativa m?jligheter att ut?va sin religion, organisera sina samfund, inneha och f?rvalta gemensamma tillg?ngar samt utbilda sitt pr?sterskap.

29. Europaparlamentet respekterar den sensitivitet som kan f?rekomma i ett land d?r det stora flertalet ?r sunnimuslimer, men erinrar Turkiet om det betydelsefulla kulturella och historiska arv som landet har f?tt att f?rvalta fr?n det m?ngkulturella, m?ngetniska och m?ngreligi?sa ottomanska riket.

30. Europaparlamentet f?rd?mer fullst?ndigt mordet p? fader Andrea Santoro, en italiensk pr?st och mission?r.

31. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de turkiska myndigheterna i tidigare resolutioner att uppfylla sina ?taganden i fr?ga om religionsfrihet och vidta konkreta ?tg?rder f?r att ta bort hinder f?r religi?sa minoriteter, s?rskilt n?r det g?ller deras r?ttsliga situation, utbildningen av pr?sterskapet och deras r?tt till egendom (det ekumeniska patriarkatet har till exempel f?tt 30 fastigheter exproprierade under den senaste tiden). Parlamentet kr?ver att de turkiska myndigheterna omedelbart skall upph?ra med all beslagtagning och f?rs?ljning av egendom som tillh?r religi?sa samfund. Parlamentet kr?ver att det grekisk-ortodoxa Halki-seminariet omedelbart skall ?ppnas igen och att den ekumeniske patriarkens pr?sterliga titel skall anv?ndas offentligt. Parlamentet kr?ver att aleviterna skall skyddas och erk?nnas, inbegripet att Cemhusen erk?nns som religi?sa centrum. Parlamentet kr?ver skydd och erk?nnande av yazidierna och uppr?ttande av yazidiernas b?neplatser, och att all religi?s utbildning skall vara frivillig och inte bara omfatta sunnireligionen, samt att det inr?ttas ett alternativt ?mne f?r dem som inte vill delta i religionsundervisningen, d?r v?rderingar, normer och etiska fr?gor kan diskuteras. Parlamentet kr?ver att de grundl?ggande r?ttigheter som alla kristna minoriteter och samfund i Turkiet har (till exempel grekerna i Istanbul, p? Imvros och Tenedos) skyddas.

32. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att fullt ut respektera och genomf?ra samtliga beslut och f?lja r?ttspraxisen fr?n Internationella domstolen.

33. Europaparlamentet insisterar p? att Turkiet m?ste se till att skyddet f?r alla religi?sa samfunds grundl?ggande r?ttigheter tryggas. Parlamentet kr?ver att ett reviderat f?rslag till stiftelselag ?terspeglar Europaparlamentets och kommissionens rekommendationer och f?ljer europeiska standarder, samtidigt som det uppfyller det m?ngreligi?sa turkiska samh?llets f?rv?ntningar.

34. Europaparlamentet konstaterar att det p?g?r en viktig diskussion om huvuddukar i det turkiska samh?llet. Parlamentet framh?ller att det inte finns n?gra EU-regler p? detta omr?de, men uttrycker sina f?rhoppningar om att det kommer att uppn?s en kompromiss i Turkiet om anv?ndningen av huvudduk bland universitetens studenter.

35. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de turkiska myndigheterna att till?mpa ILO:s normer f?r fackliga r?ttigheter och l?ta bli att g?ra politiska ingripanden i fackf?rbundens verksamhet, beakta fackf?rbunden i samband med den politiska beslutsprocessen och f?sta s?rskild uppm?rksamhet vid kvinnors n?rvaro p? arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser ? samtidigt som det v?lkomnar de framg?ngar som r?nts nyligen, till exempel projektet i Adana mot barnarbete ? att ytterligare lagstiftning som f?rbjuder barnarbete introduceras.

36. Europaparlamentet v?lkomnar att radio- och tv-s?ndningar p? kurdiska har startat. Detta kan betraktas som ett viktigt steg under f?ruts?ttning att det ?tf?ljs av ytterligare l?ttnader i alla begr?nsningarna och andra restriktioner, inklusive specialistprogram som produceras av och f?r de kurdiska grupperna, s? att turkiska medborgare av kurdiskt ursprung fritt kan ut?va sina r?ttigheter p? kulturens och utbildningens omr?de.

37. Europaparlamentet p?minner om att Europeiska domstolen f?r de m?nskliga r?ttigheterna har rekommenderat Turkiet att utarbeta en ny r?ttslig ram f?r vapenv?grare och erinrar Turkiet om att r?tten till vapenv?gran ?r erk?nd i Europeiska unionens stadga om de grundl?ggande r?ttigheterna. Parlamentet v?lkomnar d?rf?r justitieministeriets initiativ f?r att legalisera r?tten till vapenv?gran och f?rslag om att det skall inf?ras vapenfri tj?nst i Turkiet. Parlamentet ?r oroat ?ver att en vapenv?grare nyligen d?mdes till f?ngelse av en turkisk milit?rdomstol och att denna milit?rdomstol ?ppet avstod fr?n att f?lja ett relevant r?ttsligt avg?rande fr?n Europeiska domstolen f?r de m?nskliga r?ttigheterna. Parlamentet f?rd?mer de p?g?ende f?rf?ljelserna av journalister och f?rfattare som har uttryckt sitt st?d f?r r?tten till vapenv?gran.

38. Europaparlamentet st?djer starkt den verksamhet som bedrivs av Turkiets demokratiska civila samh?lle, f?rst och fr?mst den turkiska organisationen f?r de m?nskliga r?ttigheterna och den turkiska stiftelsen f?r de m?nskliga r?ttigheterna. Parlamentet erk?nner att demokratiska organisationer av det h?r slaget utf?r ett ov?rderligt arbete, s?rskilt n?r det handlar om att bevaka m?nniskor?ttssituationen.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge ett omfattande och starkt st?d, s?rskilt sett i ett ekonomiskt perspektiv, till den verksamhet som bedrivs av ovann?mnda demokratiska organisationer som f?retr?der Turkiets civila samh?lle.

40. Europaparlamentet f?rd?mer kraftigt den fr?mlingsfientliga och rasistiska kommitt?n ?Talaat Pacha?, som drivs av extrema h?gerorganisationer, f?r deras allvarliga ?vertr?delser av europeiska principer samt de f?rnekelsedemonstrationer i Lyon och Berlin som anordnades av dessa organisationer. Parlamentet uppmanar Turkiet att avskaffa denna kommitt? och se till att kommitt?ns verksamhet upph?r.
Syd?stra delen av Turkiet

41. Europaparlamentet f?rd?mer kraftigt det faktum att PKK:s terroristv?ldsamheter p? nytt manifesterat sig. Parlamentet understryker att det aldrig kan finnas n?gra urs?kter f?r det v?ld som har anv?nts mot turkiska medborgare i olika delar av landet, oberoende av vilken part det ut?vas av, och uttrycker sin solidaritet med Turkiet i dess kamp mot terrorismen.

42. Europaparlamentet konstaterar att m?nga av det civila samh?llets f?retr?dare nu fortfarande st?r under ?tal och uts?tts f?r trakasserier varje dag. Ett av offren f?r detta ?r Mehdi Zana, make till Europaparlamentets Sacharovpristagare Leyla Zana. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att h?va de restriktioner som fortfarande f?rekommer mot dessa f?retr?dare f?r Turkiets demokratiska civila samh?lle.

43. Europaparlamentet ?r djupt oroat ?ver de sp?nningar i sydost som blivit f?ljden av detta och som utg?r ett allvarligt hot mot freden och stabiliteten i regionen. Parlamentet understryker betydelsen av att det g?rs ytterligare framsteg f?r att minska sp?nningarna i ?stra och syd?stra Turkiet s? att reformerna blir h?llbara och trov?rdiga. Parlamentet uppmanar alla parter i konflikten att avst? fr?n att anv?nda v?ld eller reagera p? det med v?ld. Parlamentet anser att det ?r viktigt att inte t?nja ut det r?ttsliga terrorismbegreppet s? att det leder till att brott som inte ?r terroristhandlingar omfattas av den turkiska lagen f?r bek?mpning av terrorism, som mer definierar terrorism utifr?n syften eller m?l ?n h?nvisar till specifika kriminella handlingar, som formuleras vagt och i mycket grova drag, vilket d?rmed ?ventyrar grundl?ggande friheter.

44. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att till?mpa europeiska standarder f?r arrestering och h?ktning av misst?nkta. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att ge oberoende r?ttsl?kare fritt tilltr?de om det har uppst?tt d?dsfall i h?kten eller vid fall av p?st?tt v?ld av s?kerhetsstyrkor. Parlamentet ?r bekymrat ?ver v?ldet mot barn som ledde till d?dsfall vid upploppen i Diyarbakir i mars. Parlamentet uppm?rksammar att en ny lag om skydd f?r barn som antogs i juli 2005 inte helt ?verensst?mmer med internationella standarder f?r best?mmelser om ungdomsbrottslingar.

45. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att s?ka en demokratisk l?sning p? kurdfr?gan efter premi?rminister Erdo?ans uppmuntrande uttalande f?rra ?ret. Parlamentet anser att det ?r viktigt att hitta en balans mellan behovet av att ha situationen under kontroll s?kerhetsm?ssigt, och undvika milit?ra sp?nningar, och att p? ett verkningsfullt s?tt fr?mja den politiska dialogen och den ekonomiska och sociala utvecklingen av den syd?stra regionen med hj?lp av en helt?ckande strategi som st?ds av tillr?ckliga resurser. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att investera i den socioekonomiska utvecklingen i sydost, ta itu med skillnaderna mellan det nationella genomsnittet och de siffror som avser landets ?stra och syd?stra delar, till exempel n?r det g?ller arbetsl?shet, tillg?ng till utbildning, bost?der och h?lsov?rd, och att bedriva en konstruktiv dialog med fredliga samtalspartner. Parlamentet uppmanar valda f?retr?dare f?r kurderna att ge positiv respons till all s?dan dialog med den turkiska regeringen och best?mt h?lla fast vid principen om icke-v?ld. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om vikten att ge valda kurdiska f?retr?dare m?jlighet att delta fullt ut i den demokratiska processen genom att s?nka valstr?skeln, och understryker dessutom n?dv?ndigheten av att etablera en effektiv decentraliserad f?rvaltning.

46. Europaparlamentet anser att Turkiet inte p? egen hand kan tillhandah?lla de ekonomiska resurser som kr?vs f?r ett investerings- och utvecklingsprogram f?r den syd?stra delen av landet och dessa medel b?r d?rf?r samlas ihop i ett bredare internationellt sammanhang. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen och Europeiska kommissionen att unders?ka i vilken omfattning EU:s f?ranslutningsst?d kan anv?ndas i detta sammanhang.

47. Europaparlamentet v?lkomnar antagandet av lagen om internflyktingar, som om den till?mpas p? ett effektivt s?tt kan bli ett viktigt instrument f?r r?ttslig pr?vning. Parlamentet uppm?rksammar emellertid att den st?ndiga n?rvaron av byvakter och det ?teruppblossande v?ldet g?r det sv?rt att utnyttja r?tten att ?terv?nda. D?rf?r uppmanar Europaparlamentet de turkiska myndigheterna att avv?pna byvakterna och uppl?sa byv?ktarsystemet.
Regionala fr?gor och yttre f?rbindelser

48. Europaparlamentet sl?r p? nytt fast att ett modernt, demokratiskt och sekul?rt Turkiet, som successivt anpassar sig till den politik som f?rs av EU:s medlemsstater, skulle kunna spela en konstruktiv och stabiliserande roll f?r att fr?mja f?rst?else mellan civilisationer och mellan Europeiska unionen och l?nder i omr?det kring Turkiet, i synnerhet Mellan?stern. Parlamentet v?lkomnar i detta avseende den turkiska regeringens beslut om att delta i FN:s fredsbevarande styrka i Libanon.

49. Europaparlamentet uppmanar p? nytt Turkiet att erk?nna folkmordet p? armenierna, enligt kraven i Europaparlamentets tidigare resolutioner av den 15 december 2004 och den 28 september 2005. Parlamentet anser att detta erk?nnande ?r ett f?rhandsvillkor med tanke p? en anslutning till Europeiska unionen.

50. Europaparlamentet uppm?rksammar Turkiets f?rslag att inr?tta en bilateral expertkommitt? f?r att ?vervinna de tragiska erfarenheterna fr?n det f?rflutna, samt Armeniens inst?llning till detta f?rslag. Parlamentet uppmanar b?de den turkiska och den armeniska regeringen att g? vidare i f?rsoningsprocessen och f?rs?ka ta fram ett f?rslag som b?da sidor kan acceptera. Parlamentet v?lkomnar det faktum att man genom de debatter som f?rts under senare tid i Turkiet ?tminstone inlett diskussionerna om det sm?rtsamma historiekapitlet Armenien. Parlamentet betonar att erk?nnandet av folkmordet i Armenien inte utg?r ett K?penhamnskriterium i sig, men att det trots det ?r absolut n?dv?ndigt f?r ett land som ?r p? v?g att bli medlem att g?ra upp med och erk?nna sitt f?rflutna. Parlamentet uppmanar i detta h?nseende de turkiska myndigheterna att underl?tta arbetet f?r de forskare, intellektuella och akademiker som arbetar med fr?gan om det armeniska folkmordet genom att ge dem tillg?ng till de historiska arkiven och tillhandah?lla samtliga relevanta dokument. Parlamentet uppmanar Turkiet att vidta erforderliga ?tg?rder f?r att skapa diplomatiska och goda grannf?rbindelser med Armenien utan n?gra f?rbeh?ll, att h?va den ekonomiska blockaden och ?ppna landgr?nsen vid en tidig tidpunkt, i enlighet med de resolutioner som parlamentet antagit mellan ?ren 1987 och 2005 och d?rigenom uppfylla prioriteringarna i f?ranslutningsavtalet och f?rhandlingsramens krav p? en ?fredlig l?sning av gr?nstvister?, som till b?da delar ?r obligatoriska f?r en EU-anslutning. Parlamentet anser ocks? att en likadan st?ndpunkt b?r antas i f?rh?llande till andra minoriteter (till exempel grekerna fr?n Pontos och assyrierna).

51. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att engagera sig f?r goda grannf?rbindelser. I samband med detta b?r Turkiet avst? fr?n hot mot grannl?nder (till exempel ?casus belli? mot Grekland i fr?ga om landets r?tt att fastst?lla r?ckvidden av sitt territorialvatten) och milit?ra aktiviteter som bidrar till sp?nningar (till exempel kontinuerlig kr?nkning av Atens FIR-regler och Greklands nationella luftrum) som ocks? hotar navigeringss?kerheten, p?verkar de goda grannf?rbindelserna och skulle kunna inverka p? anslutningsprocessen i negativ mening. Parlamentet uppmanar Turkiet att p? allvar g? in f?r att intensifiera arbetet med att l?sa de kvarvarande och ol?sta tvisterna med alla sina grannar i enlighet med FN-stadgan och andra relevanta internationella konventioner. I enlighet med det som fastst?lls i slutsatserna fr?n Europeiska r?dets m?te i Helsingfors och i samband med de kortfristiga prioriteringarna i f?ranslutningsavtalet b?r avgr?nsningsfr?gor som man inte lyckas l?sa (till exempel fr?gan om en avgr?nsning av kontinentalsockeln i Egeiska havet) tas upp i Internationella domstolen i syfte att n? fram till ett slutgiltigt och tvingande avg?rande.

52. Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse ?ver att Turkiet, trots sina skyldigheter enligt avtal, forts?tter att till?mpa restriktioner mot fartyg som f?r cypriotisk flagg liksom mot fartyg som kommer fr?n hamnar i Republiken Cypern, s? att dessa f?rv?gras tilltr?de till turkiska hamnar, och mot cypriotiska flygplan, s? att dessa inte ges r?tt att flyga ?ver Turkiet eller tillst?nd att landa p? turkiska flygplatser. Parlamentet p?minner Turkiet om att detta inneb?r att Turkiet vid sidan av till?ggsprotokollet bryter mot associeringsavtalet och den d?rmed f?rknippade tullunionen, eftersom restriktionerna strider mot principen om fri r?rlighet f?r varor. Parlamentet vill f?rs?ka samarbeta med de turkiska myndigheterna f?r att m?jligg?ra ett fullst?ndigt uppfyllande av deras f?rpliktelser i detta avseende, detta utan att de inrikespolitiska sp?nningarna f?rv?rras, vilket inte skulle tj?na landets intresse av en l?ngsiktig f?rlikning med tanke p? Cypern. Parlamentet beklagar att Turkiet vidh?ller sitt veto n?r det g?ller Cyperns deltagande i internationella organisationer och multilaterala ?verenskommelser.

53. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att vidta konkreta ?tg?rder f?r att snarast normalisera de bilaterala f?rbindelserna mellan Turkiet och samtliga EU:s medlemsstater, d?ribland Republiken Cypern, och erinrar i detta sammanhang om r?dets f?rklaring av den 21 september 2005.

54. Europaparlamentet noterar de nuvarande sv?righeterna i samarbetet mellan EU och Nato, och uppmanar Turkiet att ompr?va sin inst?llning, inbegripet gentemot samtliga EU-medlemsstater.

55. Europaparlamentet p?minner Turkiet om att det ?r ett n?dv?ndigt inslag i anslutningsprocessen att alla medlemsstaterna, d?ribland republiken Cypern, erk?nns. Parlamentet uppmanar Turkiet att vidta konkreta ?tg?rder f?r att normalisera de bilaterala f?rbindelserna med republiken s? snart som m?jligt, och att till fullo genomf?ra de best?mmelser som h?rr?r ur associeringsavtalet och dess till?ggsprotokoll samt de prioriteringar som h?rr?r ur partnerskapet f?r anslutning. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att bibeh?lla sin konstruktiva inst?llning f?r att finna en helt?ckande ?verenskommelse i Cypernfr?gan inom FN:s ram, som kan accepteras b?de av grekcyprioter och turkcyprioter, och som leder till en r?ttvis l?sning, som bygger p? de principer som ligger till grund f?r EU samt p? det gemensamma regelverket, och att i enlighet med relevanta FN-resolutioner tidigt dra tillbaka sina styrkor enligt en specifik tidsplan. Parlamentet v?lkomnar m?tet mellan Papadopoulos och Talat den 3 juli, vilket den 8 juli ledde till en ?verenskommelse, och uppmuntrar till ytterligare kontakter i dialogsyfte, vilket b?r leda till att fr?gan finner en helt?ckande l?sning.

56. Europaparlamentet uppmanar b?da parter att visa prov p? en konstruktiv inst?llning f?r att finna en helt?ckande uppg?relse i Cypernfr?gan inom FN:s ram, och baseras p? de principer som ligger till grund f?r EU.

57. Europaparlamentet framh?ller att tillbakadragandet av turkiska soldater skulle kunna g?ra det l?ttare att ?teruppta f?rhandlingarna om sakfr?gor, och uppmanar i enlighet med relevanta FN-resolutioner, den turkiska regeringen till ett tidigt tillbakadragande av de turkiska styrkorna enligt en specifik tidsplan.

58. Europaparlamentet v?lkomnar inf?randet av ett instrument f?r ekonomiskt st?d som skall st?dja det turkcypriotiska samh?llets ekonomiska utveckling i enlighet med r?dsm?tet (allm?nnafr?gor) den 27 februari 2006. Parlamentet st?der kommissionen i dess anstr?ngningar f?r att genomf?ra denna finansiering. Det uppmanar r?det att utan dr?jsm?l g?ra f?rnyade anstr?ngningar f?r att n? en ?verenskommelse om ett regelverk f?r underl?ttande av handel med den norra delen av Cypern, och att ocks? fortsatt f?sta uppm?rksamhet vid m?jligheten att ordna med gemensam kontroll av hamnen i Famagusta under EU:s och FN:s beskydd, i enlighet med det enh?lliga beslutet p? r?dsm?tet (allm?nna fr?gor) den 27 april 2006 samt med beaktande av r?dets slutsatser av den 26 april 2004 och med h?nsyn till de samr?d som ?gde rum under Luxemburgs ordf?randeskap samt protokoll nr 10 till Republiken Cyperns anslutningsakt. Parlamentet uppmanar Cyperns och Turkiets regeringar att genomf?ra nya initiativ f?r att st?rka banden mellan de b?da befolkningsgrupperna och d?rigenom bygga upp ett ?msesidigt f?rtroende.

59. Europaparlamentet v?lkomnar den positiva utvecklingen inom den turkiska ekonomin, som uppvisar en h?g tillv?xt (ungef?r 7,6 procent f?r 2005) och en betydande och v?xande volym av utl?ndska direktinvesteringar. Parlamentet ?r emellertid fortfarande oroat ?ver att underskottet i bytesbalansen forts?tter att ?ka och att arbetsl?sheten ?r s? h?g (ungef?r 10,9 procent i mars 2006). Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att forts?tta med sitt arbete f?r att omvandla den positiva dynamiken till varaktig tillv?xt och makroekonomisk stabilitet och samtidigt f?rs?ka minska de stora regionala skillnaderna i den socioekonomiska utvecklingen i fr?ga om inkomst, h?lsa, tillg?ng till utbildning, arbetsmarknad och andra levnadsf?rh?llanden (inkomsten per capita i Istanbulregionen ?r 43 procent h?gre ?n det nationella genomsnittet och ungef?r fyra g?nger h?gre ?n inkomsten per capita i den fattigaste regionen).

60. Europaparlamentet konstaterar att ?ven om tullunionen som helhet betraktad har varit framg?ngsrik finns det flera ?taganden som Turkiet f?r l?nge sedan borde ha uppfyllt, framf?r allt n?r det g?ller de nuvarande tekniska handelshindren, till exempel ett importf?rbud mot n?tk?tt, den bristande ?verensst?mmelsen n?r det g?ller statligt st?d och de allvarliga bristerna i fr?ga om genomf?randet av immaterialr?tten. Parlamentet uppmanar Turkiet att omedelbart komma vidare inom det h?r omr?det och p?minner Turkiet om att landet m?ste uppfylla sina ?taganden enligt tullunionavtalet.
F?rhandlingar

61. Europaparlamentet p?minner Turkiet om att r?dets beslut inneb?r att kommissionen under 2006 skall rapportera om Turkiets fullst?ndiga genomf?rande av Ankaraprotokollet och att brist p? framsteg i det h?r avseendet kommer att f? allvarliga konsekvenser f?r f?rhandlingarna och till och med skulle kunna s?tta stopp f?r dem.

62. Europaparlamentet beklagar att Turkiet forts?tter att mots?tta sig Cyperns medlemskap i internationella organisationer och mekanismer som OECD, MTCR, Svartahavssamarbetet och Wassenaararrangemanget. Parlamentet uppmanar Turkiet att s? snart som m?jligt ?ndra sin politik gentemot republiken Cypern.

63. Europaparlamentet understryker att dialogen mellan EU och Turkiet om energis?kerhet beh?ver intensifieras, eftersom det ligger i b?da parters intresse att diversifiera rutterna f?r energitillf?rseln.

64. Europaparlamentet f?rv?ntar sig att de kortfristiga prioriteringarna i f?ranslutningsavtalet skall uppn?s f?re utg?ngen av 2007 och de medelfristiga prioriteringarna f?re utg?ngen av 2009, i linje med parlamentets tidigare resolutioner och r?dets och kommissionens st?ndpunkt. Parlamentet understryker att ett fullst?ndigt f?rverkligande av de politiska kriterierna under den f?rsta f?rhandlingsfasen m?ste prioriteras och att det ?r en f?ruts?ttning f?r att f?rhandlingarna skall kunna forts?tta att dessa tydliga m?l n?s.

65. Europaparlamentet v?lkomnar f?rslaget fr?n EU:s ordf?randeskap att de politiska kriterierna skall tas upp under hela f?rhandlingsprocessen och inledas med kapitlet om utbildning och kultur. Parlamentet beklagar djupt att n?gon konsensus om det h?r f?rslaget inte har n?tts och att de politiska kriterierna d?rf?r endast kommer att tas upp i f?rhandlingarna om vissa politikomr?den. Parlamentet understryker att detta g?r det ?nnu viktigare att respektera de ?verenskomna villkoren f?r n?r prioriteringarna p? kort och medell?ng sikt i f?ranslutningsavtalet skall n?s (f?re utg?ngen av 2007 respektive 2009), f?r att trygga de n?dv?ndiga politiska reformerna och trov?rdigheten i anslutningsprocessen som s?dan.

66. Europaparlamentet betonar att det ?r viktigt att reformerna initieras fr?n landet sj?lvt av myndigheterna sj?lva och inte enbart ?r resultat av p?tryckningar fr?n omv?rlden, b?de fr?n civilt och milit?rt h?ll, liksom fr?n det civila samh?llet. Detta ligger i Turkiets eget intresse och fordras f?r att bibeh?lla tilliten till att reformerna ?r o?terkalleliga.

67. Europaparlamentet anser det ?ven vara viktigt att den turkiska regeringen g?r mer f?r att f?rklara f?r allm?nheten att Turkiets anslutningsprocess till unionen f?ruts?tter en kontinuerlig reformprocess i landet och att m?ttstocken f?r framg?ng inte ?r att vissa individuella ?tg?rder uppfylls utan att man uppn?r en europeisk standard i fr?ga om demokratisering och politisk frig?relse och att det inte enbart handlar om att f?r?ndra vissa tillv?gag?ngss?tt utan om allm?nna och officiella t?nkes?tt.

68. Europaparlamentet noterar att den turkiska regeringen har f?r avsikt att forts?tta bygga k?rnreaktorer f?r att kunna producera k?rnenergi f?r civila ?ndam?l. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att f?rbinda sig att helt och fullt efterleva de villkor som har fastst?llts av Internationella atomenergiorganet och att samarbeta n?ra med detta organ n?r det g?ller reaktors?kerhet och milj?skydd. Inom ramen f?r detta uppmanar parlamentet Europeiska kommissionen att strikt ?vervaka genomf?randet av gemenskapens regelverk under anslutningsf?rhandlingarna.

69. Europaparlamentet betonar att inledandet av f?rhandlingar ?r utg?ngspunkten f?r en l?ng process som inte har n?got best?mt slutdatum, vilket ligger i sakens natur, och att det inte sj?lvklart och automatiskt kommer att leda till en anslutning. Parlamentet understryker emellertid att m?let med f?rhandlingarna ?r att Turkiet skall bli EU-medlem, men att f?rverkligandet av denna m?ls?ttning ?r beroende av b?da parters anstr?ngningar.

70. Europaparlamentet erinrar p? nytt om att kommissionen kan komma att rekommendera att r?det med kvalificerad majoritet inst?ller f?rhandlingarna om det har f?rekommit allvarligt och ih?llande ?sidos?ttande av principerna om demokrati, respekt f?r de m?nskliga r?ttigheterna och de grundl?ggande friheterna och av r?ttstatsprincipen samt av principerna i internationell r?tt.

71. Europaparlamentet anser att f?rbindelserna mellan EU och Turkiet m?ste vara s?dana att Turkiet f?rblir fullt f?rankrat i europeiska strukturer, oavsett om f?rhandlingarna kr?ns av framg?ng eller inte.

72. Europaparlamentet p?minner om att EU:s f?rm?ga att ta emot Turkiet samtidigt som integrationstakten bibeh?lls ?r en viktig fr?ga som ligger i b?de EU:s och Turkiets allm?nintresse. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har kunnat f?lja upp konsekvensbed?mningen fr?n 2005 och ber kommissionen att tillst?lla parlamentet uppf?ljningen av denna konsekvensbed?mning under 2006. Parlamentet anser att det ?r oerh?rt viktigt att Europeiska unionen ser till att de institutionella och ekonomiska f?ruts?ttningarna ?r inr?ttade i god tid f?re Turkiets anslutning. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att Nicef?rdraget inte ?r n?gon godtagbar grund f?r ytterligare beslut om anslutning av n?gra flera medlemsstater och insisterar d?rf?r p? att de n?dv?ndiga reformerna skall genomf?ras inom ramen f?r den konstitutionella processen. Parlamentet erinrar om att det endast g?r att fullt ut bed?ma vilken inverkan som Turkiets anslutning kommer att f? p? budgeten inom ramen f?r budgetplanen fr?n 2014 och fram?t. Parlamentet ser i detta h?nseende fram emot den rapport om unionens absorptionsf?rm?ga som Europeiska kommissionen skall l?gga fram f?r Europeiska r?det f?re december 2006.

73. Europaparlamentet framh?ller att n?r det g?ller Turkiet skulle man till skillnad fr?n vid tidigare f?rhandlingar beh?va f?rse den europeiska allm?nheten med kontinuerlig och aktiv information, b?de om sj?lva f?rhandlingarna och om Turkiets framsteg i detta h?nseende.

74. Europaparlamentet uppdrar ?t talmannen att ?vers?nda denna resolution till r?det och kommissionen och till Europar?dets generalsekreterare, ordf?randen f?r Europeiska domstolen f?r de m?nskliga r?ttigheterna samt Turkiets regering och parlament.

(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0350.
(2) Antagna texter, P6_TA(2006)0096.
(3) EUT C 226 E, 15.9.2005, s. 189.
(4) EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 385.
(5) EUT L 22, 26.1.2006, s. 34.
(6) EUT L 65, 7.3.2006, s. 5.