The Assyrian Democratic Organization
Anf. 10 Utrikesminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Hans Linde har fr?gat mig om Sverige avser att verka f?r att Turkiet helt ska ?ppna de ottomanska arkiven f?r internationell oberoende forskning; f?r avkriminalisering i Turkiet av all publicering, debatt och diskussion om folkmordet; f?r att Sverige och EU ska kr?va att en oberoende kommission utses f?r att utreda skelettfyndet i Kuru; samt f?r st?d fr?n Sverige och EU f?r ytterligare utforskning av vad som drabbade de armeniska, assyrisk/syrianska, kald?iska och pontiska minoriteterna i det ottomanska riket 1915.
I oktober uppt?cktes i Kuru i syd?stra Turkiet en massgrav med ett stort antal skelett. I internationella medier framh?lls att det kan handla om offer f?r f?rdrivningen av armenier eller andra religi?sa minoriteter ur det osmanska riket 1915. Fyndet har ?ven f?tt viss medial uppm?rksamhet i Turkiet. En turkisk organisation f?r m?nskliga r?ttigheter, IHD, har i ett ?ppet brev till det turkiska inrikesministeriet beg?rt en oberoende unders?kning av skelettfyndet. Det ?r viktigt att de turkiska myndigheterna hanterar saken p? ett s?tt som med tanke p? den betydelse som f?sts vid fr?gan om den armeniska tragedin m?jligg?r f?r forskare och r?ttsmedicinska experter att grundligt unders?ka graven.
Jag anser, liksom Hans Linde, att oberoende historisk forskning och fri debatt ?r avg?rande f?r att kasta ljus ?ver de ?vergrepp som drabbade flera etniska och religi?sa grupper i Anatolien vid tiden f?r det osmanska rikets uppl?sning. Det ?r i det sammanhanget v?lkommet att de turkiska myndigheterna f?rklarat att de osmanska arkiven ?r helt ?ppna. Det ?r bra om det internationella forskarsamfundet nu pr?var k?llmaterialets faktiska tillg?nglighet. F?r att f? en helhetsbild beh?ver f?rst?s full ?ppenhet r?da ?ven i andra ber?rda l?nders arkiv.
Fr?n turkisk sida har bildandet av en internationell historikerkommission f?reslagits, med medverkan fr?n s?v?l Armenien som Turkiet. Det ?r en tanke som vi fr?n Sveriges och den europeiska unionens sida har uppmuntrat. Oberoende och full ?ppenhet b?r pr?gla arbetet. Om kommissionen kommer till st?nd ?r jag ?vertygad om att s?v?l EU som enskilda medlemsstater ocks? skulle vara beredda att bidra till dess finansiering.
Fr?n turkisk sida b?r ytterligare anstr?ngningar g?ras f?r att ?ppna samh?llsdebatten ocks? om den armeniska fr?gan. Yttrandefriheten ?r grundlagsf?st men i praktiken har m?nga f?rfattare och journalister ?talats f?r uttalanden som ansetts s?ra nationens v?rdighet, enligt strafflagens artikel 301. ?ven om ingen har f?ngslats f?r n?gra s?dana brott, och flertalet ?tal har lagts ned eller lett till frianden, bidrar situationen till att kv?sa debatten. Ingen som vill uttrycka sin personliga uppfattning om historiska sakf?rh?llanden ska beh?va frukta ?tal. Det ?r d?rf?r ytterst angel?get att den turkiska regeringen ser ?ver de delar av strafflagen som i praktiken begr?nsar yttrandefriheten. Jag v?lkomnar de diskussioner i Turkiet som nu p?g?r om detta.
Fr?n Sveriges sida har vi l?nge varit engagerade i Turkiets europeiska process. De senaste ?rens reformer har medf?rt en mer ?ppen debatt kring m?nga av de fr?gor som tidigare har varit n?rmast tabubelagda i Turkiet.
Det b?sta vi kan g?ra f?r att fr?mja fortsatta reformer i Turkiet, inklusive pluralism och ?siktsfrihet, ?r att st?dja landets anstr?ngningar f?r att uppn? medlemskap i den europeiska unionen och de d?rmed f?rknippade kraven. Det kommer jag och den svenska regeringen att of?rtr?ttligt forts?tta att verka f?r.
Anf. 11 HANS LINDE (v):
Fru talman! Jag vill b?rja med att tacka utrikesministern f?r svaret.
Det ?r inte s? ofta som vi h?r i kammaren diskuterar historiska h?ndelser som skedde f?r ?ver 90 ?r sedan. Men fr?gan om folkmordet p? armenier, assyrier/syrianer, kald?er, pontier med flera ?r s? mycket mer ?n bara en fr?ga om en historisk h?ndelse. Fr?gan om folkmordet s?tter ocks? fingret p? centrala utmaningar f?r dagens Turkiet, som fr?gan om Armeniens st?llning och fr?gan om de etniska och religi?sa minoriteter som fortfarande finns kvar.
Folkmordet 1915 ?r en fr?ga som fortfarande ?r av stor vikt f?r de ?verlevande och deras ?ttlingar, varav m?nga i dag bor i Sverige. Jag vet att m?nga av dessa m?nniskor i dag f?ljer den h?r debatten med stort intresse, f?r fortfarande ?r folkmordet ett trauma f?r alla de ?verlevande och deras ?ttlingar. Det ?r f?r tusentals m?nniskor i och utanf?r Turkiet ett ?ppet s?r. Sorgeprocessen ?ver de f?rlorade anh?riga ?r i m?nga fall inte avslutad.
F?r att en f?rsoningsprocess ska kunna inledas och s?ren l?kas skulle Turkiet beh?va erk?nna folkmordet p? armenier, assyrier/syrianer, kald?er och pontier med flera. Man skulle beh?va ?ppna sina arkiv f?r oberoende forskare och inleda ordentliga unders?kningar av folkmordet.
Ett litet men mycket viktigt steg skulle vara om man uppvisade genuin vilja att enligt internationella normer unders?ka den nyligen uppt?ckta massgraven i Kuru. En s?dan unders?kning skulle kunna ge oss mer information om folkmordet. En unders?kning skulle ?ven kunna fastst?lla identiteten p? de m?rdade, ?ven om en s?dan process skulle vara komplicerad och l?ngdragen. Men det skulle vara av avg?rande vikt att s? sker. En unders?kning skulle kunna ge ?tminstone n?gra anh?riga m?jligheter att f? svar p? fr?gan om vad som h?nde just deras sl?ktingar. En unders?kning av denna massgrav ger Turkiet ett ov?rderligt tillf?lle att frig?ra sig fr?n dagens och g?rdagens m?rka historia, som annars riskerar att ?verskugga morgondagen.
Jag m?ste erk?nna att det ?r tv? saker som jag reagerar p? i Carl Bildts svar.
I ditt svar talar du om f?rdrivning, ?vergrepp och den armenska fr?gan, men inte en enda g?ng, f?rutom n?r du h?nvisar till min fr?ga, v?ljer du att kalla h?ndelserna vid sitt r?tta namn, ett folkmord. Du anv?nder uttrycket armenisk tragedi, samma begrepp som den turkiska regimen anv?nder f?r att f?rminska omfattningen och betydelsen av folkmordet. Det ?r dessutom ett begrepp som exkluderar alla de andra etniska grupper som ocks? drabbades av folkmordet.
F?r ett par ?r sedan erk?nde Sveriges riksdag, p? initiativ av V?nsterpartiet, folkmordet 1915. Bet?nkandet finns i dag att se p? folkmordsmuseet Jerivan i Armenien. ?r detta ett beslut som Carl Bildt st?r bakom? Varf?r v?ljer du i s? fall att inte kalla folkmordet vid sitt r?tta namn?
Carl Bildt s?ger ocks? att det b?sta s?ttet att st?dja reformer i Turkiet ?r att st?dja landets anstr?ngningar f?r att uppn? ett EU-medlemskap. Jag tycker att det ?r v?ldigt positivt att den svenska regeringen st?r upp mot de m?rka krafter runtom i Europa som principiellt mots?tter sig ett turkiskt medlemskap i EU utifr?n n?got slags grumlig religi?s argumentation. Men om ett turkiskt medlemskap ska ha den positiva effekt som Carl Bildt hoppas p? f?r det inte vara ett ovillkorat medlemskap. D? m?ste fr?gan om kr?nkningar av de m?nskliga r?ttigheterna och fr?gan om folkmordet upp p? dagordningen p? ett mycket tydligare s?tt ?n i dag. Kommer utrikesministern att ta initiativ till att s? sker?
Anf. 12 Utrikesminister CARL BILDT (m):
Fru talman! F?rst vill jag bara ta upp en detalj, innan jag g?r in p? fr?gan. Det handlar om utrikesutskottet. Utrikesutskottet har ett senare uttalande, fr?n 2002, d?r jag tror att utrikesutskottet g?r det alldeles riktiga konstaterandet att hur man ska beteckna olika h?ndelser i historien inte ?r n?got som ska g?ras till f?rem?l f?r politiska debatter ? eller politiska debatter kan vad som helst g?ras till f?rem?l f?r, men inte till f?rem?l f?r politiska avg?randen. Det g?ller i detta fall och det g?ller ocks? i andra fall. Jag har l?rt mig fr?n konflikter i den delen av v?rlden att det ?r relativt klokt att h?lla sig till den regeln.
Sedan till sakfr?gan. Hans Linde p?pekade att det ?r mycket s?llan vi i denna kammare diskuterar historiska f?rh?llanden. S? ?r det, och det ?r nog egentligen beklagligt, f?r f?rst?r man inte historien ?r det r?tt mycket i nutiden som man kanske f?r n?got begr?nsad f?rst?else f?r. Den kunskap som vi i v?r del i Europa har om den delen av Europa l?mnar v?l en del i ?vrigt att ?nska.
Hela dramat med uppl?sningen av det osmanska imperiet i slutet av 1800-talet och b?rjan av 1900-talet var ett drama fyllt av tragedier, brutalitet och m?nskligt lidande av n?rmast ofattbara dimensioner. M?nga drabbades. Vi uppeh?ller oss i denna debatt vid det som intr?ffade 1915. Vi ska inte gl?mma att innan dess hade vi en l?ng serie av f?rf?ljelser och f?rdrivningar av dem som var turkar, vitt definierat, fr?n olika delar av Balkan. D?refter, efter 1915, kom vi fram till den i och f?r sig reglerade men dock ohyggliga m?nskliga tragedi som l?g i de organiserade folkseparationerna, genom Lausannef?rdraget, mellan greker och turkar. Det finns oerh?rt mycket av bittra minnen i hela denna region, och dessa bittra minnen kan bara hanteras i en f?rsoningsprocess som har sin utg?ngspunkt i en fri debatt som ocks? m?ste grundas i det som Hans Linde tar upp i sin fr?ga, n?mligen den fria forskningen och den fria tillg?ngen till fakta.
Det ?r v?l det som ?r operativt betydelsefullt fr?n v?r utg?ngspunkt h?r i dag. Arkiven m?ste vara ?ppna, och det g?ller inte bara de osmanska arkiven. Det finns en del sv?righeter f?rknippade med detta, jag kan ?terkomma till det. Men det g?ller ocks?, som jag p?pekar, alla andra arkiv. Det ?r viktigt att s? ?r fallet, och jag hade faktiskt en diskussion med den turkiske utrikesministern i denna fr?ga s? sent som f?r bara n?gra dagar sedan.
Sedan tror jag ocks? att det ?r v?sentligt om man d? och d? kan ta ett politiskt initiativ av det slag som har n?mnts, genom till exempel tills?ttandet av en gemensam historiekommission mellan i det h?r fallet Turkiet och Armenien. Det ?r inte hela problematiken men det ?r en del av problematiken. Det finns en del erfarenheter av s?dana historiekommissioner fr?n andra f?rsoningsprocesser, som har varit positiva om ?n inte alldeles enkla. Jag tycker att de initiativ som finns p? den punkten ?r v?rda allt st?d, och jag har ocks? uttalat detta i mer politiska, diplomatiska sammanhang i regionen.
D?refter g?ller det sj?lvfallet den fria debatten. Det ska inte vara s? att parlament i det ena eller andra landet reglerar vad som f?r eller inte f?r s?gas. Det var inte en referens till Turkiet jag gjorde i detta fall men ocks? i Turkiet finns ju framf?r allt den ber?mda paragrafen 301 i strafflagen. D?r har jag haft r?tt omfattande samtal med f?retr?dare f?r den turkiska regeringen, och de har f?rklarat sin vilja att ta upp denna, modifiera den och ?ndra den samt se till att de oklarheter som finns kommer att klaras ut. Jag hoppas att detta kommer att ske ?ven om de sv?righeter vi nu har i EU-processen f?rmodligen riskerar att skapa sv?righeter f?r detta ocks?. N?r man g?r med i den europeiska unionen ?r det inte fr?ga om ett ovillkorligt medlemskap. Vi vet ju sj?lva hur det var n?r vi gick in. Det st?lldes m?nga krav ocks? p? Sverige. Det g?llde inte bara snuset utan ocks? mer fundamentala fr?gest?llningar. Samma krav kommer sj?lvfallet att st?llas p? Turkiet. En del av de diskussioner och sv?righeter vi hade p? ministerr?dsm?tet i Bryssel i g?r handlade just om att detta inte ?r en kravl?s process. Det ?r en process fylld av krav. Men processen ?r det som ?r det viktiga. Om det tror jag att vi har en enighet i Sveriges riksdag.
Anf. 13 HANS LINDE (v):
Fru talman! Jag m?ste erk?nna att jag k?nner en viss oro efter Carl Bildts svar, att han inte vill beteckna det h?r som ett folkmord. Jag tror att det i dag skulle uppfattas som ganska m?rkligt om man skulle kalla F?rintelsen f?r en judisk f?rdrivning eller om man pratade om folkmordet i Rwanda som ett ?vergrepp p? tutsier.
Jag h?ller helt med utrikesministern om att politiker inte ska skriva historien. D?remot ska politiker, och vi har en plikt att g?ra det, f?rh?lla sig till den historia som finns. Omfattande forskning har bedrivits just n?r det g?ller folkmordet. Det st?r i dag utom alla tvivel att h?ndelserna 1915 i Turkiet uppfyller kraven p? att kunna betecknas som ett folkmord.
Tyv?rr har vi n?tts av v?ldigt dystra rapporter fr?n Turkiet sedan man uppt?ckte massgravarna, n?got som g?r debatten om de fr?gor jag st?ller ?n mer relevant. Fr?n Turkiet rapporteras om att fyndet av massgravarna har m?tts med total tystnad fr?n de turkiska myndigheterna. Institutet f?r turkisk historia och andra myndigheter har inte p? n?got s?tt uppm?rksammat fr?gan. Den turkiska organisationen IHD, som Carl Bildt sj?lv n?mnde, som arbetar med m?nskliga r?ttigheter, har i ett ?ppet brev till inrikesministern kr?vt en utredning av massgravsfynden men bem?tts med tystnad.
Det som ?r betydligt v?rre ?r de rapporter som jag har f?tt om att de f?rsta som kom till massgravarna efter fyndet var milit?r s?kerhetspolis och ?klagarmyndighet. Man sp?rrade av platsen f?r att utest?nga journalister. Man har f?rklarat omr?det f?r milit?rt skyddsomr?de och f?rbjudit tilltr?de f?r alla utomst?ende. Det kanske allvarligaste av allt ?r att vi har f?tt information om att den turkiska regimen har k?rt fram schaktmaskiner f?r att kunna t?cka ?ver massgraven. Om s? har skett ?r det inte bara en grov gravsk?ndning. Det ?r ocks? ett slag i ansiktet mot alla de offer som f?tt en strimma hopp om att de ska f? svar p? sina fr?gor n?r massgravarna hittades.
Vad som ocks? ?r orov?ckande ?r att den svenske ambassad?ren i Ankara, Christer Asp, inte vidtagit n?gra ?tg?rder f?r att unders?ka information om massgraven trots att det ?r mycket m?jligt att ?ttlingarna till offren finns just h?r i Sverige och ?r svenska medborgare. Asp menar att man inte kommer att agera f?rr?n det f?religger, som han s?ger, tydligare indikationer p? att det skulle vara n?got av intresse. Det tycker jag ?r uppseendev?ckande. Jag k?nner oro ?ver att en svensk ambassad?r s? tydligt negligerar det som h?nt. Fr?gan ?r: Kommer Carl Bildt att verka f?r att personal fr?n den svenska ambassaden kommer att bes?ka Kuru f?r att unders?ka de turkiska myndigheternas agerande?
Jag har fr?gat utrikesministern om han inom EU avser att ta initiativ till en oberoende kommission f?r att utreda massgravarna i Kuru. Carl Bildt h?nvisar till den allm?nna historiekommission som Turkiet har f?reslagit. Det ?r inte riktigt ett svar p? min fr?ga. Massgravarna skulle beh?va unders?kas just nu av experter p? r?ttsmedicin och massgravsforskning, inte i en avl?gsen framtid av historiker. Dessutom k?nner jag en stor oro ?ver att fr?gan ?verl?mnas till en statlig armenisk-turkisk kommission. Risken ?r ?verh?ngande n?r det ?r tv? stater som st?r bakom kommissionen att denna inte blir s? oberoende som den skulle beh?va vara. Jag k?nner ocks? en oro, n?r det g?ller en kommission som tillkommer p? armeniskt och turkiskt initiativ, att den kommer att negligera de brott som skedde mot andra etniska grupper.
S? fr?gan kvarst?r, Carl Bildt: Kommer du att ta initiativ till en oberoende kommission f?r att unders?ka massgravarna som nu har hittats i Kuru?
Anf. 14 Utrikesminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Jag h?r v?l, f?rhoppningsvis, till de v?ldigt f? i den h?r kammaren som har personlig erfarenhet av massgravar och vad man g?r n?r man hittar dem. Man sp?rrar av omr?det. Man skickar in polis. Man ser till att ingen kommer i n?rheten av gravarna. Man tar ofta in schaktmaskiner ocks? f?r att ytterligare f?rs?ka r?ja upp i omr?det p? ett eller annat s?tt. Om detta ?r en f?rgriplig hantering vad g?ller fynd av massgravar tillh?r allts? jag ocks? de skyldiga i andra sammanhang. Det inneb?r inte att jag inte s?ger att h?r kan ha skett saker som ?r felaktiga utifr?n andra utg?ngspunkter. Jag vill bara s?ga att just de indikationer p? hantering av massgrav som Hans Linde n?mner ?r jag dessv?rre relativt f?rtrogen med.
I s?dana h?r situationer tror jag inte att det handlar om den enstaka massgraven. Den enstaka massgraven ger r?tt s?llan de svar man vill ha. Det ?r bara n?r man s?tter in det i det st?rre sammanhanget, och tittar p? de processer som har lett till ?vergreppen, vilka det ?n ?r, som man kan b?rja f? svaren, som man kan b?rja f? en f?rsoningsprocess och som man kan b?rja komma till r?tta med detta f?r att sedan g? vidare in i en framtid som p? ett eller annat s?tt m?ste vara gemensam.
Jag delar Hans Lindes l?tta skepsis mot alltf?r statliga historikerkommissioner. Jag tror att det ?r mycket b?ttre att vi bereder utrymme f?r den fria forskningen p? annat s?tt ? ?ppnar arkiven ? men i och med att de politiska l?sningarna mellan Turkiet och Armenien varit s? starka som de varit finns det anledning att st?dja, finansiellt eller p? annat s?tt, de initiativ som nu tagits s? att man kommer ?ver en del av blockeringen. Sedan ska jag f?rs?ka p?verka s? att fr?gan r?r sig fram?t och det blir mycket frihet och oberoende i diskussionen.
Hans Linde har alldeles r?tt i att inte ens det ger svar p? alla fr?gorna eftersom den armeniska tragedin, eller vad vi nu v?ljer att beteckna den som, bara ?r en del i den vidare tragedi som p? ett eller annat s?tt drabbade s? gott som alla folk i ett mycket vitt omr?de i den delen av Europa. D?r m?ste vi se hur vi kan bidra.
L?t mig ?terkomma till EU-processen. Jag tror att den ?r alldeles avg?rande, och det ?r en betydande f?rdel att vi i denna riksdag har ett starkt st?d f?r den. Jag tror att vi har ett starkt st?d f?r den just f?r att vi ser den europeiska unionen som en garant f?r en process som etablerar r?ttsordning, frihet och demokrati. D?rmed ?r den ocks? en f?rsoningsprocess som inneb?r att man kan komma ?ver m?nga av de tragedier som tyv?rr pr?glat stora delar av Europa ? dock icke, om vi bortser fr?n danskarna p? 1400- och 1500-talet, denna del av v?rlden i speciellt stor utstr?ckning, tack och lov.
Det ?r emellertid inte en kravl?s process, och de stora framstegen under senare ?r i Turkiet ?r till stor del en funktion av den vidare europeiska moderniseringsprocessen. Den har lett till en helt annan diskussion om dessa fr?gor i Turkiet och kommer att forts?tta att leda till det. F?ruts?ttningen ?r dock att processen p? olika s?tt forts?tter inom den ramen, och jag ?r alldeles ?vertygad om att vi d? ocks? kommer att f? ?kad klarhet i de fr?gor som Hans Linde tar upp. Jag h?ller helt och h?llet, i varje del, med om vikten av att s? sker.
Anf. 15 HANS LINDE (v):
Fru talman! Jag vill tacka Carl Bildt f?r debatten. Min f?rhoppning ?r att det som diskuterats i dag inte gl?ms bort n?r vi l?mnar kammaren. Jag hoppas att Carl Bildt tar med sig debatten n?r han i EU-sammanhang diskuterar Turkiets EU-medlemskap. Vidare hoppas jag att man, n?r man debatterar de f?r vissa s? relevanta fr?gorna om tullar, hamnar, transporter och s? vidare, ?ven sk?nker folkmordets offer och deras anh?riga en tanke och f?r upp fr?gorna om folkmordet p? armenier, assyrier/syrianer, kald?er, pontier med flera p? dagordningen.
Jag hoppades med den h?r debatten f? ett besked fr?n regeringen om hur man p? ett tydligt s?tt kommer att driva fr?gan gentemot Turkiet om att det ska erk?nna folkmordet p? armenier, assyrier/syrianer, kald?er och pontier. Tyv?rr har debatten inneburit att mina f?rhoppningar p? det omr?det grusats i och med att vi har en regering som uppenbarligen inte erk?nner folkmordet som ett folkmord.
I regeringsf?rklaringen sade Fredrik Reinfeldt att regeringen vill se ett starkare Europa som tr?der fram som fredens, frihetens och f?rsoningens r?st ocks? i de delar av v?rlden som pr?glas av krig och konflikter. Det ?r ord som f?rpliktar. Carl Bildt har ett bra tillf?lle att se till att dessa ord blir mer ?n bara bl?ck p? papperet genom att i medlemskapsf?rhandlingarna med Turkiet komplettera dagens fokusering p? ekonomiska fr?gor och ?ven lyfta upp fr?gan om de uppenbara ?vergreppen i Ottomanska riket, kr?va att arkiven ?ppnas och att all publicering, debatt och diskussion om folkmordet, ?vergreppen, tragedin avkriminaliseras.
Carl Bildt kan g?ra detta genom att i EU verka f?r att forskningen om folkmordet st?ds, och i avvaktan p? att Turkiet sj?lvt agerar driva fr?gan om att EU tills?tter en oberoende kommission som utreder identitet och d?dsorsaker n?r det g?ller kvarlevorna i massgravarna i Kuru.
Jag f?r tacka utrikesministern f?r en givande debatt.
Anf. 16 Utrikesminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Vi har en regering med ambitionen att besluta om mycket, men den har inga ambitioner att besluta om historien. Den saken ?verl?ter vi ?t den fria samh?llsdebatten, och s? tror jag att det ska vara. Jag tror f?r ?vrigt att det vore bra ifall ?ven andra l?nder lite tydligare h?ll sig till den principen.
F?r att ?terkomma till det som togs upp i slutet vill jag s?ga att arkiven faktiskt ?r ?ppna. De osmanska arkiven ?r ?ppna. Det ?r viktigt att veta. Problemet ?r av en annan karakt?r. Arkiven ?r n?mligen sv?rtillg?ngliga trots att de ?r ?ppna. Det beror p? att handlingarna delvis ?r skrivna med arabisk skrift, om ?n med gammalturkiska varianter p? gammalturkiska. Dessutom ?r de inte klassificerade ?ver huvud taget. De ?r allts? ?ppna men inte alldeles l?tta att tr?nga in i. Det vittnar om omfattningen av den forskningsuppgift som ligger framf?r oss.
Slutligen h?ller jag helt med om ? i synnerhet efter att i g?r ha genomlidit en dag i Bryssel som huvudsakligen handlade om just tullar, hamnar, flygplan, paragrafer i olika typer av best?mmelser, vilket vi ju m?ste hantera ? att fr?gan om det turkiska medlemskapet i Europeiska unionen handlar om s? mycket mer. Det handlar om frihet och demokrati, om r?tten och m?jligheten till utveckling f?r m?nniskor, alldeles oavsett religi?s, nationell eller kulturell bakgrund och orientering.
Ytterst handlar det om den f?rsoningsprocess som beh?vs i hela det rike som en g?ng var det osmanska, fr?n Biha? i nordv?st till Basra vid Persiska viken i syd?st. Den processen ?r inte avslutad. Innan den avslutas kommer vi inte att f? den stabilitet som vi vill ha i den delen av v?rlden.
?verl?ggningen var h?rmed avslutad.
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2006/07:38#anf11
